Intervju: Per Darnell

Intervjun genomfördes den 25 november 2008, alltså innan valberedningen lämnat sitt förslag inför årsmötet.

Namn: Per Darnell
Ålder: 54
Befattning: Vice ordförande i DEFAB, ordförande för Djurgårdens IF Alliansförening, föreslagen som ordförande för den nya styrelsen.
Civilt yrke: Konsult och Nordenchef för .NU.
Relation till DIF: Började som konsult åt DIF 1987, blev invald i huvudstyrelsen, skrev stadgarna för Alliansföreningen
År i styrelsen: Sedan 2008

Kan du berätta om vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund i eller relation till Djurgården?
Jag har studerat på Tekniska högskolan i Stockholm och sedan började jag jobba för ett utbildningsföretag där jag stannade kvar sex, sju år. Efter det har jag jobbat mycket som konsult, både inom ekonomi men också med organisationsfrågor. Jag har drivit egna företag och jobbat för andra. Senast var jag VD för .SE och numera är jag konsult och såkallad norden chef för .NU. Jag är gift med tre barn, den yngsta är 21 år och alla har flyttat hemifrån.

Min karriär i Djurgården började med att jag blev inkallad som konsult 1987 då föreningen var på väg i konkurs. Konsulttjänsten omvandlades kvickt till att jag blev invald i huvudstyrelsen för att då jobba gratis istället. Jag var med under hela den jobbiga resan att rädda Djurgården, då vi bara var tio minuter från konkurs. Det var ett jobbigt läge. Sedan gjorde jag och Farsan Sandberg ett jobb med att skriva stadgarna för den nya alliansföreningen, då vi tog beslutet att vi skulle ha egna juridiska enheter inom Djurgården för att var och en skulle ta hand om sin egen organisation och ekonomi. Farsan och jag satt och plitade på det och fick igenom stadgarna. Alliansföreningen bildades och jag blev invald i den redan från början och var till att börja med sekreterare. För sju år sedan blev jag ordförande i alliansföreningen.

För fem år sedan fick jag uppdraget av Alliansföreningen att gå in och lägga ned damfotbollen för att de var på väg att gå i konkurs. Det uppdraget misslyckades jag med, jag avskedade styrelsen som fanns och tillsatte en ny styrelse sedan började jag fundera på vad det här var och kom fram till att här skall vi inte dra ner utan här skall vi satsa. Vi gjorde en sammanslagning med Älvsjö och satte upp målet att vi inom tre år skulle vi vinna SM-Guld. Redan de två första åren tog vi SM-guld och cupguld så det var en lyckad satsning. Idag är väl Djurgården rankad femma i Europa och fjorton i världen, på klubbsidan.Jämfört med konkurs?Jämfört med konkurs är det bättre, även om ekonomin i Damfotbollen har mycket kvar att göra. Det är ganska tungt att driva den. För en månad sedan lite drygt fick jag frågan om jag kunde hjälpa till inom herrfotbollen på något sätt. Det var inget självklart val, men för Djurgår'n ställer man upp på mycket. Jag har accepterat och börjat jobba som vice ordförande i DEFAB.

Vad gör Alliansföreningen?
Alliansföreningen är lite en Wallenbergare, man verkar men ska inte synas. Så har det varit hela tiden, men när jag tog över så såg jag att det var ett antal frågor som vi missade på grund att vi var så väldigt osynliga. Framförallt kan man säga arenafrågor är en sak där det är dumt att gå flera till samma personer i kommunen. Det är bättre att ha ett samlat grepp. De stora föreningarna som fotbollen och hockeyn klarar sig väl alltid, men det inte lätt för brottningen att få bra lokaler, få konståkningen att få bra tider i ishallarna. Där kunde vi göra en insats. Samt att vi jobbar långsiktigt med några relativt intressanta projekt. Ett är Hjorthagen där vi kommer att få en inomhushall för handbollen och innebandyn. Dels Värtaverket i gasklockerna där vi har lagt upp ett projekt som många inom Staden tycker är väldigt spännande. Nämligen att fylla gasklockorna med Djurgårdslokaler. I den stora klockan får man plats med en fullstor handbolls-/innebandyhall för ca 1 500 åskådare. Hallen skulle även kunna byggas om till att vara en konsertlokal för ca 3 000 personer, vilket vore en bra storlek.

Det känns lite grann som att om vi lyckas med allt det vi håller på med skulle vi kunna få en samling från Stadion till Värtan som ett Djurgårdsområde, ett sorts Djurgården Camp. Alla föreningar ligger samlat i samma område, det vore drömmen.

Alliansens huvudansvar är att annars att bevara varumärket DIF. Alliansföreningen gav t.ex. DIF-Säkerhet rätten att använda varumärket. Det är ett beslut som jag idag ångrar. Redan när beslutet togs var jag tveksam och nu vet jag att det var fel och det bör ändras. Annars har vi hårda avtal med varje förening om varumärket. Så om en förening inte sköter sig så kan Alliansen dra in rätten att använda varumärket Djurgårdens IF. Vilket skulle leda till att föreningen inte skulle kunna kalla sig Djurgårdens IF. På så sätt är det lite en maktposition.

Vad gjorde oss så framgångsrika under början av 2000-talet och vad hände sen?
Jag kan svara som alla supportrar. Det handlar om bra rekryteringar på både spelar- och ledarsidan. Det är nummer ett att det fungerar. För att det fungerar skall det vara en klubb som är känd för god organisation och att det är ordning och reda. Före 2005 var det en platt organisation. Bosse Lundqvist var arbetande styrelseordförande vilket gjorde att man inte behövde en VD. I princip alla gick till Bosse när man hade problem att ta ett beslut. I de flesta fallen hade man mandat att ta beslut och därför kunde det gå fort med besluten och blev det något fel kunde man reda ut det ganska snabbt. Det var grunden till att det gick bra. Dessutom hade vi turen med många fina spelarrekryteringar. Det är inte lätt att få en nyrekrytering från Göteborg att upplevas som en Djurgårdare, men det tog inte mer ett par månader innan man tyckte att Källström var en Djurgårdare i hjärtat. Detsamma med Elmander och den Ouden som blev stora efter en kort tid. Sådana saker har betydelser. Framgång föder framgång vilket leder till att man blir en attraktiv klubb för duktiga spelare. Det blir lättare att rekytera.

Efter 2005 har jag hört att det började organiseras. Jag kan förstå hur man tänker. Bosse Lundqvist får ju väldigt många beslut på sitt bord. Ju mer det växer desto fler beslut får han på sitt bord. Det blir orimligt att lägga det på en person. Man börjar organisera och börjar fundera på att starta företag, marknadsbolag, investmentbolag och det bildades många nya styrelser. Det är lätt i ett sådant här kreativt läge att man inte funderar på beslutsflöden, utan det blir kanske beslut som tas på två ställen och i värsta fall olika beslut. Jag tror att mycket av den röra vi upplever nu hör ihop med dessa organisationsförändringar. Det blev också positioner som hamnade mitt i mellan. Bosse Andersson som är en person som har fantastiska nätverk och är otroligt kreativ. Han kan köpa och sälja spelare på helt andra meriter än vad andra kan göra. Han fick ingen klar roll utan blev klubbdirektör och vad innebar den rollen när en ny VD anställs? Henrik Berggren som är ekonomichef var på pappret VD ett tag. Allt sådant här skapar någon sorts förväntan och folk rättar in sig i organsationen. Tillsätter man en VD skall man vända sig till VD:n. Det blir svårt att följa en oskriven lag att vissa frågor ska tas upp med Bosse Lundqvist, Rolle Åman eller vem det nu är i styrelsen som har det ansvarsområdet. Det stöket syns på planen och går igenom hela organisationen. Det vet man i näringslivet att är det inte ordning i ledning så är det inte ordning i leveransen. Idag upplever vi dyningarna av detta.

Hur blev du kontaktad och vad gjorde att du tackade ja?
Egentligen blev jag inte kontaktad utan jag blev som ordförande i Alliansföreningen orolig över det stök som var. Jag fick bland annat träffa tre engagerade fans som ville ta upp en diskussion med Bosse Lundqvist. I det läget lyssnade jag på dem och sade att det måste ta kontakt med valberedningen. När det skiter sig någonstans måste man falla på tillbaka till de stadgar föreningen har och de demokratiska spelreglerna och inte försöka lösa saker och ting i smyg. Det var mitt enda råd. Valberedningen tog sedan kontakt med mig för att höra vad jag tyckte om olika saker och hade frågor hur man skulle agera. I något läge när det såg väldigt mörkt ut lade jag fram ett förslag på hur man kunde göra. Det var egentligen två lägen man kunde välja. Det ena var ett extra årsmöte och där välja en styrelse. Uppfattningen var att den sittande styrelsen skulle omväljas. Min bedömning var att så inte var fallet utan till att man skulle få ett stökigt extramöte, kanske även leda till en ”kupp”. Även om det är duktiga människor som väljs in så sätter de sig i en mycket svår, jag skulle nästan säga omöjlig situation. Ingen historik och ingen kunskap om hur det funkar. Dels skulle de bara ha en månad på sig att reda ut de gamla problemen och dels börja planera för hela nästa säsong. Man kan inte vänta tills i februari för att börja planera nästa säsong. Då har man ingen säsong. Jag hade några ideer som jag framförde till valberedning om vad man kunde göra. Om ni pratar runt med de olika grupperingarna som vi har, kan de ställa sig bakom en sådan lösning. Sedan har vi ett ordninarie årsmöte i vår och fram tills dess så har vi tid att utvärdera. Då frågade de mig om jag kunde tänka mig att ställa upp. En av sakerna jag sade var viktigt att både ha historik och förnyelse i lösningen. Valberedningen menade att jag kunde vara en del av förnyelsen om så är fallet kan man kanske tvista om, men det blev så att Johan Skarborg och jag kom in i bolagsstyrelsen som förnyelse.

Sedan var det inte ett självklart beslut. Man skall komma ihåg att de senaste sex åren har jag lagt ned någonstans mellan 20-25 timmar i veckan ideellt och någonstans tar det slut. Nu blir det väl uppemot 30-35 timmar och då jag inte är en förmögen man måste jag fortfarande jobba, men någon sorts lösning kan jag säkert hitta. Jag har sagt att jag ställer upp till nästa årsmöte och eventuellt ett år till om jag blir tillfrågad.

Är säkerhetsarbetet ditt ansvar?
Nja, mitt ansvar är att vara kontaktperson till Alf Johansson. Något som jag sett är att Alf kanske inte har haft det svängrum som en VD skall ha eller kanske inte har tagit det svängrum en VD skall ha. En av de uppgifterna som jag har bett om att få i den nya styrelsen är att vara Alfs kontaktperson. Jag tror att det är fel att Bosse Lundqvist har den rollen, då en del av kritiken var att Bosse satt uppe på kansliet och det kändes som att han tog alla beslut. Han skall hålla sig borta från den rollen, det är en uppgift som jag har. Då blir jag en del av den här omorganisationen som inte enbart kommer att vara positiv då folk kommer att sluta och till och med ombeddas att sluta. Det är aldrig roligt men det måste tyvärr göras. Framförallt så måste jag lyfta fram Alf, han måste som VD ta kommandot och agera VD.

Av formella skäl måste man ha en styrelsemedlem som är säkerhetsansvarig, detta enligt SvFF:s stadgar och det har jag blivit i styrelsen. Jag tänker inte ta det som ett slags hedersuppdrag utan ta tag i det själv. Jag hade kunnat adjungera in en annan person i styrelsen som säkerhetsansvarig. Det gjordes tidigare med Lars Erbom som var adjungerad i styrelsen som säkerhetsansvarig.

Men om man går tillbaka till det som hände i april (Aik-derbyt), så var det många allvarliga saker som hände, men det allvarligaste var nog att man inte tog ansvar för sitt eget säkerhetsarbete, vilket man måste göra. Om man har hyrt in ett säkerhetsbolag så är det föreningens ansvar att se till säkerhetesarbetet fungerar. Det får inte hända igen. I och med att man väljer att ta ett ansvar fullt ut så måste man intressera sig för hur arbetet kommer att skötas på ett helt annat sätt.

Vad har du för kontakt med supportrar?
Genom åren har jag haft mycket kontakt med Järnkaminerna och supportrar. Mest i min roll i Alliansföreningen. Jag kan inte påminna mig om att det varit negativt någon gång. Alltid positivt, man vill göra saker tillsammans och göra bra gejer ihop. Min utgångspunkt är att om man är Djurgårdare så vill man Djurgården väl.

Hur ser du på en sammanslagen styrelse?
Jag tror att det är den enda vägen att gå. När damfotbollen gick ihop med Älvsjö så startade vi ett aktiebolag som DIF ägde till 51% och Älvsjö till 49%. Så körde vi all elitverksamhet i bolaget. Vi hade alltså en bolagsstyrelse och föreningsstyrelse. Nu är damfotbollen en så pass liten verksamhet att det fungerar. Jag var ordförande i båda styrelserna men jag såg att det fanns många konflikter som låg och lurade. Inför 2008 såldes bolaget av och man valde att fortsätta enbart som en förening. Jag tror att det är det samma för herrfotbollen, fast med skillnaden att det vore en fördel att driva verksamheten i bolagsform (av skatteskäl, arbetsgivarskäl och ansvarsskäl). Det blir för mycket pengar för att driva i föreningsform. Tänk er hur jag mådde när jag gick in i huvudstyrelsen 1987 och blev solidariskt betalningsansvarig för närmare 50 MSEK. Vi satt 10 personer i styrelsen, det kändes inte kul. I år kommer vi att göra ett resultat på någonstans mellan 6-8 MSEK back. Vi har gjort bra resultat under åren vilket leder till att vi har ett bra eget kapital, men om vi gör ett lika dåligt år till då kan vi vara i ett läge där man inte har kvar något eget kapital och då blir det personligt ansvar igen och i en förening är det svårt.

Jag tror att det är klokt att köra i bolagsform och i en förening där vi har en fotbollsverksamhet så skall vi inte ha två olika styrelser som styr. Man skall inte tro att det går att dela på breddfotboll och elitfotboll. För det är inte så enkelt, de hänger ihop helt enkelt. Jag tror att man tjänar stort på att ha samma idé, samma visioner som genomsyrar hela organisationen och då är det en styrelse som gäller. Bolagsstyrelse eller föreningsstyrelse spelar då mindre roll.

Hur ska en framtida styrelse vara organiserad?
Jag skulle tro att en bra storlek skulle vara ungefär sju personer, gärna ojämnt antal. I min värld sitter jag inte med i en styrelse där man reserverar sig emot beslut eller röstar om beslut. Är man inte enig fortsätter man diskutera tills man är enig. Det är min inställning till styrelsearbete. Det har jag framfört i DEFAB också, jag är inte med om man skall hålla på att rösta om frågorna. Annars är det en fråga där det inte kommer att vara enighet ute i verksamheten heller. Det kommer att bli en vattendelare av åsikter. Jag tror det är otroligt viktigt att man har den inställningen när det gäller styrelsearbete.

När det gäller ansvar så har vi alla olika kompetenser. Om jag har ekonomisk kompetens så kan det bli naturligt att jag blir VD:ns kontaktperson i styrelsen när det gäller ekonomiska frågor. Man behöver inte ha specifika utskrivna ansvarsområden. En styrelse är en helhet, styrelsebeslut är ett styrelsebeslut och inte av enskilda individer. Hela styrelsen måste stå bakom besluten.

När det gäller ordföranderollen så gäller det inte bara styrelsearbete det här handlar om utan även mediatryck och en ordförande måste vara ansiktet utåt. Ordföranden måste kunna uttala sig om frågor som har med långsiktighet att göra. Däremot skall VD:n uttala sig om operativa frågor.

En ordförandes viktigaste egenskap är att kunna sammafatta beslut. När man har diskuterar i två timmar angående t.ex. två tränare, så gäller det att innan man fattar beslut sammanfattar allt som sagts. Här har ordföranden en viktig roll. Annars har ordförande bara en röst av många, formellt kan den rösten bli utslagsgivande om det skall röstas, vilket jag inte tycker att man skall göra.
Finns det en risk för en för stark ordförande?
Det säger mer om övriga styrelsemedlemmar än om ordföranden. Det är jättebra att ha en stark personlighet som ordförande. Det är ju ett ansikte utåt. Om inte styrelsemedlemmar känner att de kan föra fram sina åsikter för att de tycker att de blir överkörda av ordföranden så skall de nog inte sitta i den styrelsen.

Finns det saker som man kan förbättra eller förändra i styrelsearbetet?
Formellt fungerar styrelsearbetet väldigt bra. Det jag saknat hittills är att få en helhetsbild av hur det ser ut idag. Men jag inser att vi bara har haft två möten varav det första gick åt till att presentera oss själva och att diskutera hur vi skall jobba. De styrelser som jag suttit i genom åren, både ideella och professionella så skiljer det sig inte speciellt mycket. Vi måste jobba med strukturella och långsiktiga frågor i styrelsen. Helst ska vi prata mer om värderingar än om vi ska köpa in en kopieringsmaskin eller inte. Vi har nu valt en modell som är lik näringslivet, nämligen att vi har ett bolag där det finns en VD som är verkställande direktör som skall ta de löpande besluten. Det är bara långsiktiga investeringar som en styrelse ska ta. Skall vi köpa Stadion är det självklart en styrelsefråga, skall vi anställa tränare på två år så är det en styrelsefråga, men om vi anställer en marknadschef så är det en VD-fråga. Vi måste skilja på de olika frågorna, annars kommer styrelsen att bli en som en föreningsstyrelse i en liten klubb där man i styrelsen bestämmer allt till färgen på strumporna.

Hur ser det ut när det gäller de sportsliga frågorna?
Den som nämns när det gäller sportsliga frågor är Rolle Åman. Men jag har svårt att bedöma hur det varit.

Hur ser du på utskott som leds av styrelsemedlemmar men har med både medlemmar och anställda?
Jag tror inte att det är en möjlighet utan det är en nödvändighet. Vi har så många engagerade människor runt omkring oss som är professionella inom olika områden. Det vore att kasta bort kompetens att inte utnyttja det. Vi kan ta säkerhetsfrågorna som ett exempel på hur jag har tänkt mig det. Där vill jag börja med att jobba med dem som är anställda i säkerhetsbolaget som har sin kompetens, men med all kunskap man har får man lite mer skygglappar än andra. Nästa steg i det jobbet är att involvera andra människor som ser de frågorna från ett annat perspektiv. Starta en grupp som jobbar med det här under ett par månader för att se vad de kan tillföra. Den gruppen skall inte leva för evigt utan komma med ett koncept som vi jobbar efter. Sedan utvärdar gruppen resultatet ett tag senare. Blev det som vi tänkte oss eller skall man justera något. Jag tror väldigt mycket på sådana här projekt där man bjuder in intressenter/ medlemmar att vara med.

Jag tror inte att det är bra att bilda permanenta grupper, det är en del av vårt problem. Grupper eller personer har cementerats och sedan blivit anställda. Det är lätt att man går den vägen. Om någon ägnar sig och hjälper till med t.ex. hemsidan. Det har lett till att man sedan blir anställd. Är det då kompetensen eller personen som gjort det under en lång tid som man anställer? Jag vill inte ha några permanenta grupper utan köra i projektform.

Hur skulle du vilja se att DIF var organiserat?
Det är en styrelsefråga på så sätt att vi vill se strukturen innan VD utser chefer. Den strukturen har vi tagit beslut på. Det kommer att finnas tre rutor under VD: Sporten, Marknad och Administration. Tricket blir sedan att måla in de olika verksamheterna i dessa rutor. Vart hamnar arrangemangsfrågor? Är det Marknad eller Sporten som skall ha dem? Det kan hamna i vilket område som helst. När man väl beslutat strukturen är det precis lika viktigt att man också går ner på detaljnivå. Var går gränserna, hur jobbar vi ihop för att det skall vara effektivt. Jag kan inte säga att det här är den strukturen som kommer att gälla om fem år. Jag tror mycket på att jobba oerhört strukturerat under åtminstone ett år. När man gör det har man en större möjlighet att utvärdera vad man gjort än om man har gör förändringar under tiden.

Vad ser du för fördelar och risker med en gemensam styrelse för föreningen och bolaget?
Risken med två olika styrelser är att man motarbetar varandra och att man får olika värderingar beroende på hur man tittar på verksamheten. Idag har vi breddverksamheten organiserad under föreningen och det är en del andra frågor än i elitverksamheten. Jag ser det inte bara som en risk utan är säker på att det smäller till slut. Det är för att det är så pass olika, det finns inga samordningsmöjligheter mellan två fristående styrelser. Det kan också vara problematiskt att ägaren är en föreningsstyrelse som dessutom tillsätter bolagsstyrelsen när bolaget omsätter 90 miljoner och föreningen 10-12 miljoner. Det kan då bli svårt att ha förståelse för vissa beslut som fattas av bolagsstyrelsen.

En risk med en gemensam styrelse är att elitverksamheten äter upp breddverksamheten. Man tar för lite hänsyn till breddverksamheten och då glömmer man bort vår bakgrund; varför bildades idrottsföreningar? Det var inte för att vinna Allsvenskan utan för att ge ungdomar chansen att idrotta och det är fortfarande vår huvuduppgift. Att vi satsar på elitlag har flera skäl. Ett skäl är marknadsföring så att vi drar till oss flera ungdomar. Ett annat skäl är talangutveckling. Har man ett elitlag så får man också den här skjutsen från bredden om man vill bli bättre och bättre och kanske hamnar i A-laget till slut. Ett tredje skäl är att med elitfotbollen så får man större kontaktnät med omvärlden och kan fånga upp bra ideer. Bredd och elit måste hänga ihop och det är en uppgift som bolagsstyrelsen måste ta till sig och inte glömma, man måste tänka på helheten. Något som jag upplevde väldigt positivt var Göran Arals genomgång av den nya strategin som han skissat upp för Djurgården. Den går hela vägen och är både elit- och breddinriktad. Från spel och lek i unga åldrar till vassare och vassare när barnen blir äldre och så måste det vara. När man är fjorton år börjar man fundera på om man vill satsa på fotbollen eller inte och då måste man få chansen till utveckling. Risken är att elitfotbollen som omsätter så mycket mer pengar och är mycket mer mediabevakad, får allt fokus och det måste vi tänka på.
Behöver vi kompetens för breddfotbollen i en ny styrelse?
Ja och breddfotbollen är någonting som jag också brinner för. Fram till årsmötet har jag tagit på mig själv att bevaka dessa frågor i bolagsstyrelsen. Sedan tycker jag att man behöver ha en person som brinner för breddfotbollen i den nya styrelsen.

Är en av riskerna med en sammanslagen styrelse att man inte når konsensus?
Ja, men då måste diskussionen fortsätta tills dess man är överens, kanske över ett antal styrelsemöten tills man är överens. Om vi människor klarar av att föra intelligenta diskussioner och släppa lite på de krav man har på samma sätt som man får igenom vissa krav så når man till slut konsensus och får ett bra styrelsearbete. Samtidigt som vi tar hänsyn både till breddfotbollen och till elitfotbollen.

Behöver vi fler anställda på kansliet?
Det behövs inte mer personal utan mindre personal, men kanske förändringar i vad folk gör.
Hur rekryteras anställda på kansliet och vilka kvaliteter bör man leta efter?
Jag kan inte veta hur det har rekryterats, men däremot har jag sett att man jobbat på ideell basis och sedan blir man anställd. I fortsättningen vill jag inte att man anställs för att man varit en bra supporter eller tidigare varit en duktig styrelsemedlem eller att man varit god vän med ordföranden eller något liknande. Utan att VD eller VD:s närmaste gör en ordentlig rekrytering utifrån kompetens. I kompetens så lägger jag in lika mycket social kompetens för att man kan vara jätte duktig men total omöjlig att samarbeta med. I en så pass liten organisation måste det vara bra stämning och man måste fungera tillsammans, det är viktigt.
Hur mäter man den kompetensen och vad är det för kriterier och vem sätter upp dessa kriterier?
Det måste den chefen göra. Om marknadschefen skall anställa en säljare är det upp till den chefen att göra den bedömningen men även där skall vi ha farfars principen så att marknadschefens val måste godkännas av VD. Detsamma gäller om VD vill anställa en ny marknadschef så måste styrelsen godkänna VD:ns val.

Att anställa Göran Aral, är det en VD eller styrelsefråga?
Godkännande från styrelsen. Alf i sin roll som VD utnämner honom och styrelsen godkänner valet.

Hur följs arbetet upp? Hur mäter man faktorer och vilka faktorer bör mätas?
Jag kan inte säga vad som använts hittills. Om man nu elakt säger att det just nu inte är en så himla god ordning i den nuvarande organisationen så kanske det inte har mätts speciellt mycket. Det viktigaste är att hålla utvecklingssamtal och att dessa genomförs på ett riktigt sätt. Det är det ena, det andra är att man mäter utifrån uppställda mål. Men då gäller det att ställa upp mål, vilket kanske inte gjorts på rätt sätt. Där har styrelsen ett ansvar att bestämma inriktningen, att tala om visioner, godkänna budgetar och bemanningsplaner, och organisationsstrukur. Sedan blir det VD:ns ansvar att ställa upp de målen.

Fungerar dialogen och arbetsfördelning mellan de föreningar och bolag som utgör Djurgårdens Fotboll idag?
Nej.

Om man ser på ekonomin, vad är din helhetssyn på ekonomin både på inkomstsidan och på utgiftsidan?
Nummer ett är att vi inte skall tro på att vi kan leva på spelarförsäljningar. Vi måste klara vår ekonomi på driften. Våra inkomster är uppdelade på ca 1/3 publikintäkter, 1/3 sponsorintäkter och 1/3 centrala avtal. De centrala avtalen kan vi inte påverka mycket kortsiktigt. Långsiktigt var Bosse Lundqvist en stor del till att man fick ett bättre tv-avtal som kommer att gynna oss i framtiden, men kortsiktigt kan man inte göra så mycket där. När det gäller samarbetspartners som det är roligare att kalla ”sponsorerna”, måste vi inse att det är slut med att ge pengar bara från hjärtat utan vi måste leverera en tjänst som är värt något. Det är inte så att ett företag är beredda att betala 10 000 kronor för en annons i DN och 100 000 om det är Djurgården som sätter ut den annonsen. Det finns inte på världskartan längre utan kunderna vill veta vad det är värt och det är vi beredda att betala för? Av det lilla jag har sett där så har vi gjort ett bra jobb. Man har ett bra gäng som jobbar med det, men vi kanske måste förstärka på något sätt. Om det blir tillfälliga resurser eller hur vi gör får vi se. Det är ju under en ganska kort tid som man säljer in de trettio miljonerna eller vad det nu kommer att hamna på.

Sedan har vi publiken och där finns det olika vägar att gå. En väg är att välja englandsspåret med sittplats och slips som gäller, men i ett större perspektiv så är vi ett för litet land och en för liten förening för att hitta 14000 ”slipsar” till att sitta stilla på Stadion. Så den vägen vi bör gå som jag också tror är en mycket roligare väg att gå, är att fortsätta med den blandade publik vi redan haft. Vi har missat en del när det gäller barnfamiljer och annat. Delvis beroende på säkerheten men det är också marknadsföring och priser som har betydelse. Det är klart att det är för mycket om det kostar 1 500 kronor för en familj med två barn att gå på fotboll. Vi kan nog göra mycket kring det.

Kan man minska utgifterna?
Utan att ha en chans att göra en analys har jag sett att det finns dubbelarbete mellan bredd- och elitverkasamhet. Varför skulle inte massör heltidsanställd av elitverksamheten som masserar 4 timmar om dagen, kunna massera 4 timmar åt breddverksamheten också. Jag förstår inte det. Det finns massvis med pengar att spara på effektivitet och genom att riva ner ett par statusmurar som inte skall finnas i en sådan här förening.

Hur kan DIF skaffa ett bra och starkt kassaflöde över tiden?
I längden måste vi äga vår anläggning. Jag ser ingen annan väg idag än att man måste ha kontroll över sin anläggning.Har vi råd med den kapitalkostnaden?Ja, det har vi. Men det är klart att det är en fråga om vad kostnaden blir. Om Stadion skulle kosta 4 miljarder så har vi inte råd med det. Utgångspunkten är att vi skall få en långtidshyra för en skälig peng och sedan bekosta ombyggnader själva. Billigare än så kan vi aldrig få en egen arena. Jag tror att det blir än väldigt billig kostnad att betala räntor och amorteringar för de lånen.
Då pratar vi inte ett helt nybygge?
Inte alls, utan vad vi pratar om när det gäller Stadion är att hästskon kommer att vara kvar och det man måste göra är att sätta in enskilda stolar. Sedan bygga om hela Fondläktaren där det kanske ingår kontor, hotell, hospitalityutrymmen och där får man plats med ganska mycket.
Men måste flytta ner planen för att få plats med mer säten?
Planen skall ner 1,5 – 2,5 meter så att man får en riktig gryta och så gå hela vägen ned. Det kommer att bli en av de bästa arenorna i världen. Jag tycker att det är fantastiskt att få en arena som är byggd 1912 som ända kommer att vara en riktig fotbollsgryta.
Titta på Elfsborg så gjorde de det väldigt kostnadseffektivt. Jag tror att arenan kostade 400 miljoner kronor totalt varav en stor del var sponsrad och det är ett av skälen till att Elfsborg har en av de bästa ekonomierna idag.

Hur ser du på att sälja ut delar av Djurgårdens Elitfotboll AB?
Vilket inflytande är man beredd att ge i gengäld?Det är inte en så lätt fråga. Det är ju ett sätt att få in kapital oavsett notering eller inte. Om någon skall sätta vädligt mycket pengar i ett aktiebolag, så utgår jag ifrån att de precis som samarbetspartners inte gör det av välvilja utan för att tjäna på det eller få inflytande. Man måste vara väldigt noga med vad man säljer och vilket inflytande men vill ge. Idag finns ju en gräns på hur mycket externa ägare får äga i ett idrottsaktiebolag. Den gränsen är idag 49 %. Den regeln kommer att ändras och troligtvis inom ett år. Då kan det bli som i England med en ägare. I min roll i Djurgårdens Fotbollsförening så måste inte det vara negativt. Det måste man utvärdera och se om det ger någonting som fotbollsklubb så kan det vara värt att göra. Men idag ser jag inte att det skulle ge något extra förutom lite pengar.

Men i min roll som ordförande Alliansföreningen ser jag att vi måste skriva om varumärkesavtalet med alla föreningar om 51%-regeln ändras. Det kommer att innebära att om en extern ägare går in och blir huvudägare så får de inte kontroll över varumärket. Om man skulle använda varumärket på fel sätt, skulle man kunna uteslutas och därmed förlora rätten till att använda varumärket. Det blir inte lätt att äga ett fotbollslag i Stockholm som inte längre får heta Djurgårdens IF.

Om det hade varit upp till dig att bestämma om regeln (51%-regeln), vad skulle du välja?
Det är inte heller en lätt fråga. Jag tror att jag skulle välja att göra som RF troligtvis kommer att göra, dvs. låta varje förbund avgöra det själva. Man kan inte säga att det ena eller det andra är rätt. Det är så olika förutsättningar för förbund och lag. Man kan leka med en situation där Djurgården Fotboll är på väg i konkurs. Det finns inga andra utvägar och så kommer en finansiär som är beredd att gå in under förutsättning att finansiären får 60 % som samtidigt är beredd att godkänna varumärkesavtal och driva vidare enligt godkända principer. Då finns valet att lägga ner eller driva vidare. Jag tror att de flesta skulle välja att föreningen skulle leva vidare.
Kan det vara farligt att förledas att tro att det finns en utväg om man skulle missköta ekonomin?
Jag tror aldrig att man tänker så utan att det är först när det uppstår ett behov efter kapital som man försöker hitta lösningar. Det är inte något som man planerar, dvs. att man kör med baktanken att det skall komma in någon med externt kapital. Det är inte lätt att hitta en finansiär, vem skulle vilja gå in i svensk fotboll? Vi kommer inte se en ryss komma in i svensk fotboll, vi finns inte ens med på Eurosport.

Sedan är det även en demokratisk fråga och en ekonomisk fråga. Om man tillåter att det finns en extern finansiär som äger mer än 50 % har man frikopplat föreningen. Föreningen kan rösta hur man vill utan att påverka bolaget. Där får man tänka till ordentligt. Jag tror att det svenska föreningslivets historia är ganska unik och fantastisk. Nu är det risk för att jag drar iväg, men när den amerikanska damligan i fotboll startade då gick man bara på pengar. Det fanns inga frivilliga utan alla fick betalt och man hade räknat på att det skulle hålla ekonomiskt. Det räckte dock att publiksnittet sjönk lite så fanns det inga pengar att betala med och då det inte fanns det inga ideella resurser att falla tillbaka på. Det fanns ingen förening i grunden där frivilliga var beredda att hjälpa till. Resultaten blev konkurs. Vi har en styrka i föreningslivet. Det finns många som är beredda att jobba för och hjälpa föreningen. Oavsett om det är via Järnkaminerna eller som frivillig på matcher, det är en styrka.

Hur tycker du Djurgården Fotboll står sig marknadsmässig/ sponsrorsmässigt jämfört med andra klubbar?
Jämfört med svenska klubbar står vi oss bra, men jämfört med klubbar i andra skandinaviska länder ligger vi långt efter.
Hur kan vi förbättra det?
Vi har ett problem i Sverige som kan vara ”jantelagen” eller någon sorts ”Mr Lagom”. Men på något sätt har man satt en nivå vad sponsring får kosta i Sverige. Samma företag betalar kanske en fjärdedel när de sponsrar ett lag i Sverige jämfört med Norge. Norska ligan är inte så mycket bättre än den svenska. Det är ungefär samma skrot och korn, men sponsorerna har koll på att det är billigare att sponsra i Sverige än i Norge. Något som vi kan göra och som vi till och med kan vara bland de tidigare föreningarna i Sverige att göra, är att söka internationella sponsorer så att vi får mer internationella nivåer på sponsringen. Det måste inte vara svenska sponsorer. Det är det ena, det andra är att det är oerhört farligt att leva på ett fåtal stora sponsorer. Det kommer att märkas än tydligare i en lågkonjunktur. Hela deras ekonomi riskerar att haverera om en eller två försvinner. Vi behöver en mix av små och stora sponsorer och vi har en bra mix idag. Som jag redan nämnt är det som vi saknar är en riktig stor sponsor.

Tror du att man genom att lösa arenafrågan ökar våra chanser till att öka intäkterna från större sponsorer?
Man skulle kunna sälja namnet om man vill, men det är inte säkert att man vill göra det. Vill vi att Stadion skall bli Handelsbankenarena? Men det är inte avgörande, däremot kan sponsorer/ partners nyttja de möjligheter som en arena bjuder på. De kan använda arenan till events både på matchdagar och vanliga dagar, till kunder, partners och anställda. Idag är Stockholm Stadion en av de mest ineffektiva arenorna som finns men den är charmig. Vi får ju inte in någonting utan har fått bygga tälten uppe på Fondläktaren. De är helt ok, men när det är kallt och regnigt så är det inte speciellt trevligt där uppe.

Vad är det viktigaste med arenafrågan för att lösningen skall vara bra för Djurgården? Är det att äga, driva eller hyra?
Det är inte att äga, men att kunna påverka. Vi har ett bra avtal redan idag, men vi måste själva kunna bestämma om ombyggnader och moderniseringar, ha kontroll över arenan.
Finns det några alternativ?
Det finns många alternativ. Vi kan spela vid Globen, på Nya Nationalarenan, hos BP eller på Kristineberg. På Kristinebergs IP skulle vi i alla fall få fullt. Vårt realla alternativ är och har alltid varit Stadion.
Var det inte ganska nära på Storängsbotten?
Jo men det var alltid under förutsättningen att vi inte fick röra Stadion. Vi fick inte byta ut stolar eller röra innerplanen. K-märkningen satte stopp för allt och svaret har alltid varit nej. Stadion har alltid varit vårt huvudalternativ.

Nu när Stadion är ett alternativ vilken kapacitet kommer en ombyggd arena ha?
Drygt 22 000 är tanken och det är vad fotbollen bedömt vara en bra storlek. Man säljer ut derbyn och vi kommer förhoppningsvis kunna ha ett snitt på uppemot 15.000–16 000 på vanliga matcher. Det vore fantastiskt kul.

Vilka möjligheter finns det att finansiera en ombyggnation av stadion?
Om förutsättningarna blir rätt, med långt hyresavtal och att man får disponera som vi vill med hänsyn till K-märkningen, så kan jag inte garantera, men dels kommer vi att ha lätt att prata med några större samarbetspartners som vill vara med. Dels har vi redan nu bra kontakt med byggbolag som vill komma in och inte gör det till fullt pris. Sedan är en sådan här anläggning lätt att belåna. Det finns en historik för att en sådan här typ av anläggning faktiskt genererar pengar. Och varför inte bilda ett supporterbolag som är med och finansierar arenan. Finansieringen ser jag inte som ett stort problem.

Vad är central av utformandet av den nya arenan?
Bort med löparbanorna!

Vad ser du som anledning till att det blev en sådan publikboom i slutet på 90-talet?
Det var mycket media som gjorde det. De sålde lösnummer genom att skriva om fotboll. Fotbollen blev nationalsporten i Sverige.
Varför tror du att det går ner nu?
Om vi tittar på hela Sverige så går det ner ganska lite, så det behöver inte vara någon markering från publiken. Men om man däremot tittar på storstadsklubbar så är nedgången närmare 20 % och det tror jag har mycket att göra med säkerhetsfrågor och skriverierna runt dessa frågor i media.

Vad tror du driver folk att gå på fotboll i Sverige?
Det finns nog olika grupper. Kärntruppen som går oavsett plats i tabellen och väder varav de flesta har säsongskort. Man planerar in hela säsongen i almanackan i ett år i förväg. En annan grupp är de som kanske inte har tid eller råd att gå på alla matcher. De tänker inte ens på säsongskort utan går kanske när de läser något om en match i en tidning och tar med några kompisar och går. Grupp tre är sponsorrelaterade åskådare som får fribiljetter från sponsorer. De kanske inte ens är Djurgårdare utan ser det som ett kul evanemang, en kul grej att gå på. Det händer kul saker under en fotbollsmatch. Många åskådare, kanske de flesta på en arena ser en match som en bra pjäs eller en bra konsert.

Vad är din inställning till pyroteknik?
Det är alltid en balansgång. När jag har varit på våra derbyn så ser man tifo som bildar texter eller mönster. Det ger mig gåshud och det är en fantastisk upplevelse. Det är fantastiskt när klacken sjunger och när klacken bollar elakheter fram och tillbaka med sektion F. Det kan ibland nästan vara större än matchen. Sedan tycker jag att det är jättehäftigt att se en bengal, men samtidigt kan jag förstå förbudet. Varför skall man göra något som riskerar att skada någon annan för att få en bättre stämning? Jag skulle önska att man kunde hitta ofarliga bengaler så att vi kan få uppleva stämning utan risken med brandskador.
Hur ser du på organiserad pyroteknik sanktionerad av brandmyndigheten?
Det är sådana saker som jag har tagit upp när vi diskuterar säkerhetsarbetet. Kan vi hitta former där man kanske kan samarbeta med Tifo-gruppen och göra häftiga grejer. Hur kan det vara ok för hockeyn att använda pyrotekning inomhus med raketer, eld och annat? Det är klart att vi skall ha samma sak på Stadion. Vi måste hitta formerna för det så att det är kul, oväntat, häftigt men samtidigt lagligt.

Din inställning till ståplats?
Ja tack!
Skall man ha ståplats på en egen arena och hur är det med att stå på sittplats?
Det här är diskussioner som förs inom fotbollsförbundet. Min inställning är att det skall finnas ståplats. Jag tycker att det fungerar bra på hockeyn med sittplatser men att klacken står på sin sektion. I Tyskland har man hittat bra lösningar med ståplatser som kan vara sittplats vid andra arrangemang. Det är ju klacken som skapar stor del av stämningen.

Hur ser du på den föreslagna "huliganlagen"?
Jag kan inte säga att jag kan den i princip, men idag har man ett problem med vem som tar ansvar för vad. Får en klubb stänga av en person och hur följer man upp det? Vad har man för grunder för att stänga av en person? Det skapar ett rättsosäkert läge att ha det som det varit. Jag tycker att det är bra att man lagstiftar och min inställning är att det är polisen och rättsväsendet som skall hantera lagbrott, inte en styrelse.

Ser du en risk med att fotbollssupportrar blir rättslösa?
Utan att jag kan detaljerna tycker inte jag att de är rättsäkert idag när polisen beslutar att skjutsa bort personer som man anser vara störande. Det är inte heller rättsäkert när en klubb beslutar om tillträdesförbud. På vilka grunder skall man besluta detta? När man har en lag så har man klarar regler för vad som gäller och det finns möjlighet att följa upp vad polisen beslutat. Så gör polisen fel så skall det följas upp, systemet måste lära sig själv. Idag får man väl häkta en person under ett dygn utan att ha bevis. Om det blir en lag så får inte polisen ingripa utan att det begås ett lagbrott.
Skall föreningen få gå över polisens beslut, t.ex. med Djurgårdsandan?
Det är något som man får ta upp med polisen efter att personen blivit avstängd. Har du blivit avstängd så är du avstängd till att börja med.

Hur ser du på relationen mellan DIF och supportrar idag?
Bra fråga. Supportrar? Vi är väl alla supportrar?
Alla som inte sitter med i styrelse och kansli.
Om vi gör en undersökning som alla medlemmar svarar på skulle säkert hälften fråga; vad bråkar ni om, sätt igång att värva för nästa säsong. Vad händer? Samtidigt tycker ett antal välinsatta supportrar att vi inte ha förtroende för alla inom organisationen och tycker att man skall rensa ut ordentligt. Sedan finns det säkerligen några som tycker att det är jättebra att man valt den här lösningen så att man vid årsmötet kan ta ett demokratiskt beslut. Jag blev intervjuad av Djurgårdare igår innan hockeymatchen, som vi vann, där upplevde jag att de var positivt inställde till hur vi vill arbeta fram till årsmötet.

Är vi säkra när vi går på fotboll?
Jag tror att inte att det gynnar oss när det första man ser vid ett derby är 150 säkerhetsvakter och ridande poliser. Det första intrycket blir då att detta är ett riskarrangemang, men inne på arenan tror jag inte att den känslan finns.

Vilken roll skall sportchef och tränare ha när det gäller spelsystem, värningar, träningsupplägg och ungdomsverksamhet?
Strategin, dvs. hur vi vill organisera spelet och spelsystem är något som sportchefen har ansvar för att ta fram förslag som sedan styrelsen godkänner. Det skiljer sig lite grand från andra beslut där sportchefen tar beslut som VD följer upp, men när det gäller spelsystem så är det lite som om Volvo skulle byta logga. Det är så starkt förknippat med varumärket och därför en strategisk fråga. Inom den strategin skall sportchefen ge tränarna i uppdrag att genomföra strategin och sedan skall det följas upp. Tränarna skall självklart få lägga upp sin egen träningsmetodik men de vet att det kommer att följas upp så att de följer det bestämda spelsystemet.
Värvningar faller det på sportchef, tränare eller styrelse?
Värvningar är sportchefen som ansvarar för. Till det så har man ett nätverk av spanare i Sverige och övriga världen. De jobbar på ideell basis. När det gäller kontrakt så vet jag ännu inte hur vi kommer att gå tillväga. Vi har inte värvat någon än, men det är en VD-fråga där han bör informera styrelsen.

Hur ser du på samarbeten med andra klubbar i Sverige och utomlands?
Jag vet inte syftet med samarbetet med utländska klubbar, men det kanske är som med samarbetet med andra svenska klubbar. Nämligen att vi vill kunna matcha talanger i andra klubbar för de kommer inte vara bland de sexton i Djurgården. Så därför är det viktigt med samarbetsklubbar. Pratar vi om klubbar som ligger längre ner i divisionerna så är det ju ännu yngre talanger som vi vill matcha. Jag tror också att det är viktigt att ha samarbeten för att man får ett annat pespektiv. Annars är det lätt att Djurgården som framgångsrik förening inte är så ödmjuk som man skall vara. Det är lärorikt att se hur Vasalund kämpar sig fram. Samarbeten är bra så länge man inte tror för mycket på det.

Samarbeten med andra DIF-sektioner?
Det är en av huvuduppgifterna som jag har tagit på mig men som vi inte pratar om direkt. Vi har mycket att samarbeta om. Framförallt med hockeyn men även med damfotbollen. När vi delade upp föreningarna så var det väldigt mycket bråk mellan de olika föreningarna. Ena året gick hockeyn bra och fick dela med sig till t.ex. fotbollen. Nästa år kunde det vara tvärtom och det gnälldes mycket i huvudstyrelsen. När vi gjorde delningen så var det viktigt att alla fick jobba självständigt och idag har vi kommit till att alla föreningar har sina egna identiteter. Man lever på sina egna vilkor och är inte beroende av någon annan. Idag är det därför läge att prata om samarbeten för då kommer man in som jämbördiga parter. De små föreningarna samarbetar redan.

Ser du möjligheter med ytterligare samarbeten med näringsliv och andra föreningar?
Både fotbollen och hockeyn har ju sina samarbetspartners. Men låt oss spåna kring att vi skulle hitta samarbetspartners som vill jobba med hockeyn, herr- och damfotboll, då pratar vi om över 60 events under hela året så skulle ett sådant samarbete kanske vara värt mycket mer än enskilda avtal.

Vad står Djurgården för enligt dig?
Det är en fantastisk traditionsrik förening med många gamla fina Djurgårdare som genom åren spridit goda värderingar. Jag tänker alltid på väldigt många ungdomar, jag vet inte om ni har varit ute på Kaknäs under Djurgårdsdagarna där det är så många unga Djurgårdare som dyker upp i mössor, tröjor och andra Djurgårdsatteraljer som de fått. Det föder ett ansvar att vi måste stå upp för de värderingar som vi har. Där har vi i Alliansföreningen skrivit ut de värderingarna. Det är lätt att man säger att man har värderingar men aldrig utrycker vad det för värderingarna. De kan man läsa på difalliansen.se

Hur lever vi upp till våra värderingar idag?
Det är olika och problemet kan vara att man fångas av hetsen kring verksamheten och tar beslut som inte är förenliga med våra värderingar. Det blir kortsiktiga beslut. Man måste ha en vision och visionen måste vara att följa våra värderingar. Under den visionen måste man sätta upp mål och sedan följa upp dessa mål. Där har kanske inte fungerat fullt ut, men det är dit vi måste nå.

Hur tycker du Djurgårdsandan fungerar?
Jag vet för lite men har hört både positiva och negativa saker om Djurgårdsandan. Det positiva är Drive-in-fotboll och att man hjälper unga människor som hamnat snett. Det som jag inte tycker om är att den introducerades på fel sätt. När jag fick höra om den tyckte jag att det var en kanonidé som passar perfekt med våra värderingar och vårt sätt att jobba. Verkligheten blev sedan att Djurgårdsandan borde heta fotbollsandan, för det inte är någon annan förening som är delaktig. Det är fel och det har jag redan sagt till styrelsen, utan Djurgårdsandan skall vara för hela Djurgårdens IF, alla föreningar.

Informationsflödet, hur kan det förbättras?
Det finns en del att göra men det kan förbättras på alla plan. Men om man tror att vår verksamhet handlar om att ta snabba beslut som genomförs så tror man fel. Utan det måste vara en planerad verksamhet, man måste veta vad man gör, man måste ha en långsiktig plan som kommuniceras ut den. Det finns flera intressenter i en verksamhet. Vi har anställda, kunder, omvärld, och media. Det finns många intressenter och man måste se till att alla är med. Vi har mycket att jobba med där. Om man är för dålig med att komma ut med inforamtion så är risken stor att man kommer i efterhand och inte blir proaktiv utan blir reaktiv. Vi måste följa vår kommunikationsplan. När det väl börjar bli lite lugnare och alla är informerade på kansliet så skall vi titta på hur man skall kommunicera framöver. Min ledstjärna är styrelsen inte går ut med information på hemsidan utan att det är VD:n som även är ansvarig utgivare gör det. Styrelsen kan be VD att gå ut med information.

Hur tillgodoser Djurgårdens medlemmars intressen i SEF och SvFF?
Ingenting, SEF är en sammanslutning som skall främja elitklubbarnas sportsliga och ekonomiska utveckling och det är det SEF gör. Det tittar enbart på publikfrågor som en intäktsfråga. De har inget ansvar för supporterkultur och annat.

Bör SEF ha det?
Nej, det tycker jag inte. Supportrarna har egna sammanslutningar och intresseföreningar som också kunde ha en plats i SvFF. SEF har ingen officell plats i SvFF utan att det är föreningarna som är medlemmar. Man gick ihop för att få en gemensam talan i SvFF. Jag tycker att Djurgården får sin röst sagd i SEF.

Vad är vi bäst på just nu?
Vi har ett otroligt fint rykte som inte har förstörts. Detta även om vi som ser det från nära håll tycker att det är eländigt. Både på Europanivå och framförallt på Sverigenivå så är Djurgården aktad som förening.
Vad kan vi förbättra?
Överallt, genom hela organisationen. Det har blivit många små öar som segler iväg. Varje liten grupp bestämmer sitt utan att alltid se till helheten. Vi måste få ihop det till en förening som känns som en helhet så att man slipper bekymra sig om hur besluten tas. Då kommer det att fungera igen, även sportsligt så blir vi bättre än tolva!

Vad tycker vi om gnaget?
Jag tycker synd om gnaget, de har ett helvete men annars kan de spela på en grusplan nära oss.

Har du något att tillägga?
När jag blev tillfrågad att komma med i styrelsen kändes det tungt och det fanns mycket att göra men ju mer jag kommer in i det här desto bättre känns det och min magkänsla säger att kommer att bli bra! En fråga man kan fundera på är hur man ska hitta fler former än årsmötet för att låta medlemmar komma till tals.

Här kan du läsa en (lite) längre version av denna intervju (PDF).