Intervju: Alf Johansson

DIF-initiativet började sitt arbete med att intervjua DEFAB:s VD Alf Johansson. Detta för att få en bättre bild av organisationen och för att han i sin roll har en relativt nära kontakt med styrelseledamöterna och kunde ge sin bild av styrelsearbetet i DIF.

Namn: Alf Johansson
Ålder: 52 år
Befattning: VD i DEFAB och DFAB samt styrelseledamot i försäljningsbolaget och säkerhetsbolaget.
Civilt yrke: Utbildad civilekonom. Arbetade tidigare som VD och koncernchef för Proffice.
Sportslig bakgrund: Spelat fotboll i division 3 men har också haft förtroendeuppdrag och varit verksam inom handboll och hockey. Har fem idrottande barn.
Relation till DIF: Var med redan på Råsunda 1964 och 1966. Har suttit i styrelsen för elitbolaget.
År som VD: Två

Kan du berätta om vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund eller relation till Djurgården?
Jag var med redan på Råsunda 1964 och 1966. Det var på den tiden man inte behövde sortera ut Djurgården och Aik, utan vi stod på samma läktare och gick tillsammans på matcherna. Efter att ha arbetat med bokslut och budget på Svenska Spel, var jag i konsultbranschen i 7-8 år där jag företrädelsevis jobbade som redovisnings-/ekonomichef och med management to hire. Sedan började jag jobba med informationssystem och ekonomisystem. Kom in på IT-branschen och ramlade där in på Siemenskoncernen. Sedan kom jag in i bemanningsbranschen som VD och koncernchef för Proffice i nio år. Sedan kom jag hit till Djurgården. Jag har varit här nu i snart två år. Är ansvarig för elitfotbollen och nu sedan snart två månader jobbar jag med att se om det går att skapa en enda organisation av DIF Fotboll.

Hur gick det till när du hamnade i styrelsen?
Jag fick en förfrågan av valberedningen att sitta i styrelsen för Elitbolaget under 2006. Efter ett år lämnade jag styrelsen och blev operativt ansvarig istället.

Vad fick dig att tacka ja?
Det som drev mig till att tacka ja var att jag såg det här lite grann som något av ett drömjobb, där man får kombinera ett väldigt starkt intresse för någonting med ett arbete där man förhoppningsvis har möjlighet att bidra med den erfarenhet man skaffat sig genom åren där jag varit med om att jobba mycket med att bygga och strukturera.

Vad innebär din roll nu?
Min roll i DIF, så som den ser ut nu, är att vara ansvarig för det som ligger inom ramen för DEFAB och Försäljning. Den verksamhet som bedrivs där är jag ytterst ansvarig för. Jag leder den verksamheten genom att leda och följa upp det som sker. Det är ju dels den administrativa delen - personal, ekonomi, it och juridik som på vilket företag som helst. Sedan har vi den sportsliga delen som handlar om a-laget och elitungdomslaget. I försäljningsbolaget är min roll mer att leda verksamheten utifrån att det finns en chef, men på ungefär samma sätt som jag leder sporten eller ungdomsverksamheten så har ju vi möten där vi följer upp, tittar på våra planer, kollar att vi är på väg åt rätt håll och korrigerar om det behövs. Så där handlar det mycket om att följa upp att det vi kommit överens om blir gjort. Sedan har jag ju en stor roll i arbetet utåt på olika evenemang med sponsorer, eller möten med UEFA, SvFF, SEF och andra intresseorganisationer där jag sitter som representant.

Fram till idag har Bo L haft en väldigt stark roll. Har ni bestämt så?
Bosse har ju haft mitt jobb utan att det har funnits någon på den stolen där jag sitter nu. Han var ju i princip operativ ordförande i åtta år. Han var ansiktet utåt och chef över alla som fanns här. Det har inte funnits något uttalat om vem som uttalar sig i vilka frågor utan det har varit naturligt att jag har tagit över fler och fler frågor, och efter ett tag har vi väl fått en naturlig uppdelning i vad styrelsen och vad jag uttalar mig i. I takt med att vi får en tydligare och mer klar struktur tror jag också att vi får en klarare uppdelning.

Vilka på kansliet har du regelbunden kontakt med?
Jag har kontakt med Jenny på försäljningen dagligen. Även om vi ska ha veckomöten och så, så sker ju mycket när man ses. Jag har också mycket kontakt med Henrik Berggren som är administrativt ansvarig och jobbar med ekonomi. Sitter ju också här med Bosse Andersson. De som är här på kansliet träffar och pratar jag med i stort sett varje dag. Sedan har jag haft en tydligare struktur vad det gäller Kaknäs. Då har vi kört möten, ibland regelbundna månadsmöten, med den sportsliga organisationen. Medicin, rehab, allihop.

Om vi vänder på det. Vilka kontakter har du med styrelsen?
Jag är ju ansvarig VD också i riskkapitalbolaget, så jag ansvarar ju inför dem och DEFAB. I DEFAB har vi haft styrelsemöten en gång i månaden då jag varit föredragande i frågorna som rör ekonomi, det sportsliga, försäljning och arenan. Ibland tar jag med en medarbetare som vi adjungerar in. Ibland Henrik, ibland Jenny. Sedan är det så att jag föredrar och styrelsen fattar beslut. Sedan finns det ibland saker som man måste avhandla, och då tar man ju det direkt med ordföranden. Just vad det gäller spelarförvärv och försäljningar.

Fungerar samarbetet inom organisationen tillfredsställande?
Ja. Men det kan bli mycket bättre. Det beror lite på hur du menar, men det är inte optimalt att ha en verksamhet uppdelad på fyra eller fem olika delar. Inom exempelvis elitfotboll fungerar det, men kanske inte hundraprocentigt mot försäljningsbolaget. Det fanns en önskan att vi skulle ha en tydlig uppdelning, och det var säkert så, men idag kan samma funktion finnas på flera olika ställen. Det ska vi försöka bygga ihop nu.

Vad är din största framgång?
Jag tycker att när det gäller den sportsliga verksamheten så har vi skapat en bra struktur med ett regelverk över vad som ska göras. Det finns en klar och tydlig ram. Vi följer upp saker och ting. Vi har en enighet i hur vi följer upp våra fysiska tester. Det är inte som när jag frågade hur det såg ut 2003 och 2004, och fick svaret att det fanns nog i en pärm som tränarna tog med sig. Och där har vi gått framåt. Vi har också strukturerat upp hur vi följer upp och hur vi kartlägger motståndare. Sedan kanske det inte har fått fullt genomslag under året, men det där har jag bidragit mycket med.

Finns det något du är missnöjd med?
Det som varit mindre roligt, eller tråkigt, är ju under det här året främst i samband med derbyna som har varit väldigt besvärande för oss. Det är ingen tvekan om det. Det rev upp stora och djupa sår då, i många delar av vår verksamhet. Där har vi en utmaning inför säsongen, att hantera de här frågorna och få bort dem från agendan. Vi måste få en helt annan atmosfär på fotbollen. Jag beskrev tidigare hur det var förr, jämfört med idag. Det kan kännas hotfullt idag att gå på fotboll och vi måste fråga oss varför det är så? Tre dagar senare kan man gå på en konsert, med samma människor och samma vakter, men en helt annan stämning. När du kommer till Råsunda idag möts du av 250 poliser, sicksackar fram till arenan och får stå och bli visiterad. Det måste vi ju göra någonting åt. Alla måste känna sig välkomna och vi måste få bort den här kampen man kan uppleva mellan olika falanger och med vakterna. Jag tycker polisen här attitydmässigt har ändrat sig här en del jämfört med när jag började. Då var man mycket mer batonginriktad och idag är man mer lösningsinriktad och fokuserar på att hitta klimat som kan vara en lösning.

Hur har de problemen påverkat er i organisationen?
Efter derbyt så tillsatte man ganska snabbt en enmansutredare. Väldigt många här inne är ju engagerade i matcharrangemangen. De största intäkterna vi har kommer från arenan och kringarrangemangen, och när något sådant här händer blir ju alla involverade.

Hur har stämningen varit? Har det varit raka spår?
Så är det ju inte och det finns ju inte heller en lösning. Det beror nog på vad man har för bakgrund. Är du från supporterleden och 22 år eller är du en gammal gubbe som jag? Det gör ju att man har lite olika syn och det är väldigt nyttigt. Det ska vara högt i tak och så ska man bestämma någonting, och sedan ska ju alla ställa sig bakom det man har bestämt. När ett beslut är taget så måste ju alla arbeta i den riktningen. Alla har rätten att få förklaringen och ha sina åsikter, men sedan måste man gå vidare.

Hur ser du på din roll som VD? Har den varit så som du velat?
Det har kanske varit mer operativt än vad jag trodde. Det kanske beror på att jag åren innan jag kom hit inte jobbade så operativt. Jag var mer ett ansikte utåt som jobbade med att köpa ett dotterföretag, träffa investerare, träffa finansanalytiker, jobbade i branschföreningen och så vidare. När bolaget var mindre var min roll mer operativ, men sedan växte vi från 3 till 70 kontor. Jag hade kanske inte riktigt bilden klar för mig, men ska man vara chef här så måste man vara med och jobba med alla typer av frågor.
Du kommer längre ner i organisationen?
Jag blir nästan parallell med väldigt många, som Henrik, Marie och Bosse.

Fick du mindre långsiktigt strategiskt ansvar än vad du trodde?
Ja, det kan man väl säga. Jag kanske inte hade tänkt så mycket på det, utan var mest inställd på att det skulle fortsätta som jag var van. Nu finns det inte längre någon som gör saker åt mig. Tidigare fanns det stabsorganisationer.
Du får mer order än vad du får ge order åt andra?
Du blir mer en del av helheten.

Har du haft den självständighet du velat ha det förtroendet från styrelsen?
Ja, det tycker jag. Det kanske tog lite tid, eftersom de tidigare varit operativa. Jag inbillade mig ju inte att de skulle helt klippa och lämna allt operativt arbete. Försäljningsbolaget var väl enklare än elitbolaget, eftersom de senare haft sina tidigare ansvarsområden och ett operativt ansvar. Sedan finns det alltid frågor som ligger kvar och man kommer överens om.

Ska en styrelseledamot ha en personlig profil eller bara agera med en gemensam röst?
Det ska inte fungera annorlunda mot hur det fungerar i ett aktiebolag. Då brukar man ju ha ganska grundliga presentationer av de föreslagna kandidaterna och alternativen. Bakgrund, åsikter med mera. Vad jag förstår på valberedningen verkar de vilja komma ut tidigare med sitt förslag för att göra det möjligt för medlemmarna att sätta sig in i kandidaterna. Man ska inte hamna i en situation där man reserverar sig, utan då måste man fortsätta.

Får man uttrycka en annan åsikt än styrelsens?
I styrelserummet får man självklart uttrycka sina åsikter. Men det är viktigt att man står enande bakom de beslut som fattas.

Vilken kompetens bör finnas i styrelsen?
Det är ju ett företag, så det är en nödvändighet att det finns kompetens som vet hur man leder och bedriver en verksamhet. Det måste finnas finansiell kompetens och man ska ha koll på flödena. Någon ska ha koll på resultat och balansräkningar och ställa rätt frågor till de anställda. Sedan ska man ju ha kompetens inom det sportsliga. Vår kärnverksamhet är fotbollen, allt annat är stödjande. Utan undantag. Sedan är det bra om det finns de som är mer försäljnings- och marknadsinriktade. Som driver frågor om hur vi skärper upp våra evenemang. Sedan är ju politisk kompetens och erfarenhet väldigt mycket värt, särskilt när vi har frågor som arenafrågan.

Skulle man kunna arbeta med utskott?
Ja, det skulle man kunna tänka sig att göra. Jag vet inte om vi behöver göra det nu när verksamheten är förhållandevis liten. I stora verksamheter är det kanske viktigare, men vi har en rätt liten verksamhet. Det viktiga är att man har nyckelkompetensen i styrelsen. Informella grupper bildas ju ändå. Men visst pratas det om kommittéer ibland.

Ska Djurgården ha en eller flera styrelser?
Jag tycker det är väldigt bra det man har kommit ut från valberedningens sida och sagt att ambitionen från nästa årsmöte är att ha en styrelse. Då har man ett styrelsemöte där allting beslutas.

Hur ser din framtida vision av Djurgården ut, sportsligt och organisatoriskt?
Jag har ju en ambition att Djurgården ska gå lite mer emot England i den bemärkelsen att det är några 3-4 lag som prenumererar på topplatserna. Vi ska ha de resurserna som gör att vi år efter år är där uppe, och genom spel i Europa etablerar oss på en högre rankingnivå än vad vi är idag. För att det ska ske krävs det en del saker, och det absolut viktigaste är en arena. Utan den tror jag inte det är möjligt att lyckas med den visionen. Har inte vi det, kommer vår plats tas av något annat lag i en stor stad. Stockholm, Göteborg, Malmö eller Helsingborg. Malmö är väl de som ligger längst fram i pipen. Man måste inte nödvändigtvis äga arenan, men förfoga över den. Man ska ha rättigheterna till sitt eget arrangemang och en arena som är renodlad att spela fotboll på. Då kan du få dit publik i tillräcklig omfattning och skapa evenemang som lockar företag att satsa pengar i din verksamhet. När vi idag har en kund som vill bjuda 300 kunder på fotboll, middag och lite annat, kan vi tyvärr bara göra det under våra hemmamatcher på Råsunda. De tält vi har nu idag är jättebra, men det är en otrolig skillnad mot att ha en restaurang och VIP-lounger. Vi har minikaniner, hoppborgar, ansiktsmålning och annat men vi måste ha en arena för att kunna konkurrera.

Alternativet är en ganska mörk framtid?
Ja, det tror jag. Att vara hyresgäst i något gigantiskt komplex i en annan kommun, det innebär som hockeyn märkt av att man får betala stora summor för att vara i arenan utan att få ut något av den försäljning som sker. Ändå har Globen gått med ett gigantiskt underskott under alla år. Idag får man ju i alla fall hälften av vinsten vid försäljningen. För 20 år sedan och du var ung och lovande hockeyspelare i Stockholm, då hoppades du ju på att få komma till oss. Idag hoppas de att Linköping eller Örnsköldsvik ska ringa. Det är de som har resurserna och arenan. Modo omsätter 30-35 % mer än oss och tjänade tre gånger så mycket ifjol.

Vad har du för visioner för kansliet eller de som jobbar för Djurgården idag?
Det är väl såhär att det finns en väldig massa duktiga medarbetare i Djurgården. Många har jobbat länge och har en enorm erfarenhet. Det är också så att det finns begränsningar i vad vi kan åstadkomma och det handlar väldigt mycket om sådant som arenan. Till slut kan man inte hitta på så väldigt mycket mer. Det går förstås att göra mer, men det finns en begränsning i hur mycket man kan öka intäkterna.
Vi kommer aldrig att kunna köpa tillbaka spelarna från utlandet. Därför måste vi fokusera på att ta fram nya spelare och genom Europaspel lyckas hålla kvar dem ett eller ett par år extra i klubben. Cuperna är skyltfönstret och det är det som bra spelar lockas av.

Avgörande frågor för ekonomin, utöver arenafrågan?
Det hänger ju väldigt mycket ihop med arenan. Det finns inte så många sätt att skapa intäkter, utöver det vi gör vid arrangemangen. Det är ju en skillnad mot utlandet, där majoriteten av intäkterna kommer från TV-avtal. Där har vi gjort framsteg i Sverige, och det kan säkert bli ännu lite bättre, men det kommer aldrig att bli som i vissa länder utomlands. Och som sagt var ligger det en del i nya medier.

Hur har arbetet med arenafrågan skötts?
Jag har ju egentligen bara inblick i det de senaste ett och ett och ett halvt åren så det blir ju lite av att recensera mig själv. Det jag har varit med om det är ju att följa upp det löfte som alliansen gick till val på. Sedan går det ju inte över en natt i politiken och man måste lägga ner väldigt mycket kraft på att det ska bli någonting. Om det går väldigt lång tid in på en mandatperiod, då kan man börja bli väldigt orolig. Jag har ju lagt ner en hel del tid på arenafrågan och jobbat väldigt mycket mot tjänstemännen som handlagt det här. De två personerna har jag jobbat oerhört nära och tätt. Jag vill ju tro att man kommer att stå för det här löftet tills motsatsen är bevisad.

Kunde man ha använt opinionen och kört en mer aggressiv stil?
Ja, men jag tror att man har valt rätt strategi. Politikerna är medvetna om den här opinionen ändå och att det är en viktig fråga för väldigt många människor. Många gör sig också hörda på privat initiativ, i en större utsträckning än nästan alla andra frågor. Men behövs det, så kan man väl köra en mer konfrontativ strategi.

Varför har det varit så lite information?
Ja, men det är ju ett billigt svar att gömma sig bakom. Vi brände oss väl lite granna, både vi och politikerna. Vi låg väldigt långt fram och staden investerade en halv miljon i att utreda möjligheterna att bygga i Storängsbotten. Tror det fanns 27 möten med Djurgårdsförvaltningen och tennisförbundet med flera, och sedan fem över tolv så föll det. Politikerna sade då att nästa gång vi kommer ut så måste det vara en stor sannolikhet att det faktiskt blir av. Annars tappar vi totalt i förtroende och anseende.
Stadion har funnits som spår hela tiden och vi har fått beskedet att det är omöjligt. När jag började var det också vad man sade. ”Glöm det! Ni får inte röra en sten. Ägna ingen kraft åt det.” Och det var dött till några politiker ändå tog tag i det där. Jag har inte haft någon riktigt insyn i det.

Går det att bygga om Stadion?
Ja, det tror jag, om vi får ändra det som krävs. Självklart kan man få allt precis som man vill om man bygger en arena från scratch, medan Stadion dras med vissa begränsningar. Om vi hittar en lösning tror jag att vi kommer att få göra lite vad vi vill på insidan av arenan. Friidrotten måste bygga om arenan om de ska klara alla sina krav och vi måste också göra det. Får ingen bygga om, då blir det till slut ett museum. 2014 måste arenan vara UEFA-anpassad och 2012 ska planerna vara presenterade. Idag får vi dispens ett år i taget, men nu ska arbetet påbörjas från fritidsförvaltningen med plantäckning och planvärme så vi ska få längre dispenser.

Marknadsföringen, kan den förbättras?
Svar ja. Det är något jag hoppas vi ska bli betydligt bättre på nästa år. Jag tror också det är en nödvändighet att vi fokuserar mycket mer på det. Jag tror faktiskt att vi har blivit lite bortskämda med att ha en produkt som nästan sålt sig själv till publiken. Sedan tycker jag att vi gör ett väldigt gediget jobb i vårt försäljningsbolag med att sälja oss till sponsorer och företag, även om man förstås alltid kan bli bättre. Men arbetet mot publiken har media tagit hand om, och då har det varit främmande att lägga pengar på att marknadsföra sig. Nu har dock publiksnittet fallit och det måste man ju möta med ett antal aktiviteter och åtgärder. Där är vi igång, men det tar ett tag innan saker får genomslag. Jag tror inte man behöver satsa jättemycket pengar, men man måste planlägga det här och bli duktigare på att se varje match som ett enskilt arrangemang som kräver olika former av åtgärder. Vi kan lära mycket av både hockeyn och Göteborg. Det är alltid 11 000 i Skandinavium, oavsett om de ska bussas in. I den planläggning vi håller på med nu så är det här en väldigt viktig fråga.

Vad lockar folk till fotbollen?
Jag tror att det mycket är gemenskapen. Att dela ett intresse med ett antal personer, dela någon form av böjelse. Atmosfären. Stämningen. Sedan så finns det ju en kärna också av mer troende Djurgårdare som alltid är där. Den har ju byggts upp under senare tid. Det har varit väldigt mycket upp och ner, det kändes ett tag som man kände alla när det var 1 600 personer på stadion i norrettan.

Vad behöver förändras i den sportsliga organisation?
Jag tror man ska jobba vidare på ett spår där man försöker att skapa en mycket tydligare röd tråd där man har en mycket klar och tydlig sportslig strategi. Det är då av yttersta vikt att man satsar väldigt mycket på att få fram egna fotbollsspelare. Det var någon som sade att den siste allsvenska fotbollsspelaren från Östermalm är redan född. Jag tror inte vi ska vara naiva och tro att våra spelare föds i klubben, men det viktiga är kanske att man kommer till Djurgården innan man fyller 19 år. Målet är förstås att vi ska bygga upp en stabil verksamhet som försörjer a-laget till en viss del. Nu är det Hellqvist, förut var det Amoah. Det vore kul om man kunde nämna en 5-7 personer. Det ser lite bättre ut, med fler spelare, i ungdomslandslagen.

Är det så att man försöker hitta tillbaks till en röd tråd?
Ja, men jag tror också att det är lite mytomspunnet. Man ville nog gärna framhäva att det var den här ”manualen” och den röda tråden som gav alla framgångar. Det var säkert en del av orsaken, men det mesta skapades av att vi hade ett väldigt talangfullt fotbollslag dit lovande unga spelare ville söka sig. Sedan fanns det säkert en struktur som var tydlig och klar, som man successivt tappade bort under resan. Det man inte hade då heller var ju att man inte ha en tråd för den totala fotbollsverksamheten och det är ju det vi ska skapa nu.

Resurserna är kanske bättre idag?
Nej, jag tror inte det. Djurgården var väldigt tidigt ute att skapa struktur med ett riskkapitalbolag, vilket gav möjlighet att plocka spelare som var på väg till andra ställen. Nu har vi fått ett glapp till Danmark och Norge. Marknaden är idag mycket mer agentintensiv. Ibland träffar man spelare som har fyra agenter med olika geografiska områden.

Vad kommer Göran Arals roll att bli?
Han är idag ansvarig för ungdomselitsatsningen. Han är också ansvarig för att ta fram en sportslig strategi från knatte- till a-lag. I det arbetet ingår också att fastställa vilken spelidé man ska ha, kravprofiler på spelare och tränare. Då pratar vi inte bara a-laget, utan att vi måste fostra 15-åringar på samma sätt.

Finns det en klar värvningsstrategi?
Det tittar vi ju på som en del av den här stora sportsliga strategin. Det finns förstås en strategi idag, men det fungerar framför allt så att tränarna talar om vilket behov som finns och sedan sätter man igång och tittar och tar fram en lista.

Man försöker väl hitta en balans i ett lag där ett visst antal spelare ska ha spetskompetens, ett antal spelare som har potentialen och ett antal spelare av god allsvensk klass. Man måste också titta på åldersstrukturen. Har man bara fantastiskt bra 23-åringar så är det en uppenbar risk att alla plötsligt försvinner. Det är viktigt med en balans där. Där har också styrelsen en roll i att hålla koll.

Hur tycker du att relationen mellan dig, styrelsen och resten av organisationen är gentemot supportrarna?
Allt kan ju alltid bli bättre, det är ju självklart. Jag tycker vi har en bra dialog med Järnkaminerna, men självklart kan vi tillsammans skapa en hel del på de områden vi diskuterat idag. Men vi jobbar ju många gånger idag tätt och intensivt tillsammans och det finns många i vår organisation som har en tät och nära kontakt. Sedan kanske vi från mitt håll och styrelsen kan bli bättre, men det där tror jag kommer att komma. Det har bildats en supporterallians och SEF har utsett tre personer som ska hålla en dialog med alliansen. Utan supportrar har vi ingen verksamhet.

Varför har det inte varit mer information utåt och varför har inte supportrar integrerats mer i verksamheten?
Svårt att svara på. Det gäller väl att hitta en bra balans där så att verksamheten lever sitt liv och supportrarna lever sitt liv, samtidigt som de ibland integreras eller att de samverkar. Men samtidigt som vi kan bli mycket bättre på att hitta formerna för att involvera supportrar i arbetet, så tar det väldigt mycket kraft och resurser så det krävs därför att det också blir någonting av det. Det finns ju inga andra företag som har så många individer som är beredda att hjälpa till utan betalning.

Har du någon konkret idé på vad supportrar kan hjälpa till med?
Marknadsföring och publikrekrytering. De kan säkert hjälpa oss med hur vår produkt kan utvecklas. Det är ju bra att prata med kunderna.
Ni har kontakt med Järnkaminerna, men i övrigt är det skralt?
Det är ju den officiella supporterorganisation som vi har kontakt med. Det senaste halvåret har JK börjat delta i förmöten innan matcher, och vi har skapat en dialog mellan JK och polisen. Det är bra.

Vad står Djurgården för, för dig?
Vi har ju ett policydokument som man måste fylla med någonting. Vi är en öppen förening, en förening där man känner närhet, som skapar engagemang och som är trovärdiga. Men det vill man ju skapa någonting av, med en öppen förening som är väldigt nära publiken och lever i symbios med kunderna. Vi gör en del där, men vi är inte där och det är väl en vision. Det får aldrig bli vi och dom.

Är det något som diskuteras? Går det åt rätt håll?
Jag vill ju hoppas och tror det. Det är definitivt något som diskuteras och framtiden kommer att ta oss dit. Jag tror också det är en nödvändighet om vi ska bli framgångsrika. Det här är fotboll, alla vill känna någon form av delaktighet. Här tror jag att den nya tekniken kommer att hjälpa till att skapa närhet med supportrar också. Är du medlem i DIF så ska du åtminstone veta allt som händer 30 minuter innan det står i tidningarna. Där finns jättemycket att göra!

Finns det några problem eller nackdelar med det stora engagemanget?
Nej, jag ser inga problem i ett stort engagemang. Det kan bara vara fördelar. Det gör ju förstås att det är väldigt många som har åsikter om hur saker och ting ska skötas, men det är väl jättebra.

Informationsflödet
Jag tror det kan förbättras genom att vi faktiskt får tillgång till fler och fler sätt får möjlighet att sprida informationen. Där tror jag det finns mycket att göra tillsammans med hockeyn också. Vi kan investera tillsammans i teknik och bygga upp gemensamma strukturer. Har vi en studio, så ska den vara mobil och vara på Hovet halva året och Stadion halva året. Vad det gäller nerifrån och upp måste vi i så fall hitta former för hur det ska bedrivas. Det känns som det är väldigt personrelaterat idag, men att det saknas en struktur. Det kanske behövs en ”manual” där också.

Får vi det gehör vi ska ha i SEF och SvFF?
Jag har svårt att uttala mig när det gäller SvFF för jag har för lite kunskap och insikt hur förbundet driver sin verksamhet. Där är det ju väldigt mycket med alla distrikt och olika verksamheter. När det gäller SEF tycker jag att vi gör vår stämma hörd på ett bra sätt. Man eftersträvar alltid konsensus och har bland annat lyckats lösa svåra frågor som tex hur fördelningen av TV pengar skall ske.

Vad tycker du om Royal League?
Jag tror det är väldigt viktigt att spela kvalitativa matcher på vintern, eftersom vi har världens längsta försäsong. Och då menar jag inte att i början av december på Södertälje arena lira en fajt inför 316 åskådare.

Behövs det regler från SvFF för hur klubbarna ska sköta publiken?
Det behövs regler kring arrangemangen som stipulerar hur samarbetet på vissa områden ska ske, såsom tv-avtal. Vad det gäller säkerheten behövs det ett regelverk för hur man utrymmer arenan, att det finns brand- och säkerhetsutbildad personal och så vidare. Sedan har ju polisen synpunkter på arrangemanget och den typen av krav måste man kunna ställa på en arrangör.

Vad är din inställning till:

- Pyroteknik?
Jag tror att väldigt många även om man inte erkänner det upplever och tycker att bengaler på en arena skapar någon form av atmosfär och stämning. Det är ju också det man ofta visar upp från andra länder, men också Sverige. Många får problem av den rök som utvecklas och risken för svåra brännskador är uppenbar. NU är det inte tillåtet och då förhåller vi oss till detta.

- Ståplats?
Absolut. Vi går ju mot fullständig UEFA-anpassning av våra regler och de säger att 20 % av en arena får användas till ståplats. Dock inte under UEFA-spel. Det ska vara klart till 2014. Det finns exempel på arenor där man konverterar från sitt- till ståplats och jag tycker att det alltid ska finnas ståplats. Tror att man även i England vill stå. Jag tror också det är bättre att det finns ställen där man ska stå, för att undvika irritation när folk står på sittplats.

- Huliganlagen?
Jag har en ståndpunkt som gäller all form av lagstiftning och det är att det oerhört viktigt att en lag får avsedd verkan. Det får ju inte på något vis äventyra rättsäkerheten i en iver att komma åt en problematik. Det är ju de farhågorna som lyfts fram, och de måste man ta på största allvar. Vi har ju en stark sekretesslag i Sverige och den tror jag inte man bryter upp hur som helst. Sedan brukar jag alltid säga det att det är företeelsen man vill ha bort från arenan, och inte individen. Det är också alltid svårt att lagstifta bort saker. Folk kör för fort varje dag och kommer att göra det även om man höjer straffet.

- Avstängningar?
Det finns saker som kan förändras och vi har förändrat en hel del sedan Mats Jonsson kom in och tog rollen som beställare från fotbollen av tjänsterna runtomkring våra matcher. Han är också den som omedelbart tar en första dialog och diskussion. Vi har idag avstängda supportrar, 27 stycken. Ungefär hälften har begått förseelser på fotbollsmatcher och hälften på hockeymatcher, vilket förklarar att vi har fler än andra lag. Precis som vi pratat om under hela kvällen, kan vi säkert jobba bort mycket av det här. Informera bättre, ha en bättre dialog, skapa bättre evenemang. Sedan kommer det alltid att finnas de som trampar över, får ett gult kort och sedan åker på ett rött kort. Och det är inte ok att uppträda hur som helst. Om jag förstör eller brukar våld, så begår jag en handling som inte är önskvärd. Och då måste man få säga att man inte är välkommen.

Vad tycker vi om Gnaget?
Det är det absolut bästa som finns att vinna över.
Superettan eller allsvenskan?
I allsvenskan. Bakom oss och vi ska vinna derbyna.

En längre version av denna intervju kan du hitta här (PDF).