31 januari 2009

Intervju: Per Bouveng

Namn: Per Bouveng
Ålder: 54
Befattning: Ledamot i DF AB, Ledamot i DEF AB och Ordförande i Stockholmsderby AB
Civilt yrke: Konsult och ledamot/ordförande i ett antal bolag.
Sportslig bakgrund: Elitspelare i volleyboll
Relation till DIF: Djurgårdare sedan flytten till Stockholm 1962
År i styrelsen:
Ledamot i DF AB 2005 –
Ledamot i DEF AB 2006 –
Ledamot i DFF AB 2005-2006
Ordförande i Stockholmsderby AB 2005 –

Kan du berätta om vad du har för yrkesmässig, akademisk och sportslig bakgrund, och om din relation till DIF?
Jag är ständig medlem i DIF Fotboll och DIF Hockey. Civilt har jag jobbat i databranschen, är examinerad civilingenjör från Linköping, industriell ekonomi, och jobbade operativt i industrin fram till 1997. Efter det har jag varit mer nätverkare/konsult i olika sammanhang.

Sportsligt så har jag varit elitspelare i volleyboll, trots att jag inte är så lång. Jag är skåning i grunden och när jag kom till Stockholm 1962 så blev jag Djurgårdare och har varit det sen dess.

Hur blev du invald i styrelsen, vem kontaktade dig?
Jag kände en kille som var lite bollplank åt DIF i runt 2000-2001, och i den vevan så kom jag i kontakt med Bo Lundqvist. I det läget bildades marknadsbolaget under Stefan Svenssons ledning så jag fungerade lite som hjälp och projektledare åt marknadsbolaget. Sen blev jag tillfrågad att sitta med i DEFAB:s (Djurgården Elitfotboll AB) styrelse.

Har du några andra styrelseuppdrag?
Jag är ordförande i Stockholms Derby AB, det samägda bolaget med AIK och Bajen, som driver derbybutiken. Jag har en grabb som spelar bandy i Helenelund, och är verksam i den bandystyrelsen. Kommersiellt sitter jag med i Investment AB Spiltan, har gjort det i många år, och är även Spiltans representant i några av våra intressebolag.

Vad gjorde oss så framgångsrika i början 2000 fram till 2003?
Det är en kombination av saker, allt från lyckosamt lagbygge, framåtsträvande tränare och bra ekonomisk kontroll. Man kan inte peka på någon enskild händelse, den eller den spelaren eller tränaren fanns, utan det är en kombinationseffekt.

Efter 2003, tog vi ett SM-guld och två cupvinster, men det kändes som att det var tack vare farten vi redan hade uppe. Efter det har det inte blivit några större framgångar, vad kan det bero på?
Den underliggande konjunktursvängen finns även i idrotten, det är inget lag som kan vara på topp, om man menar topp-topp, alltså bara vinna allt, under 5-10 år, det är fysikaliskt omöjligt. Däremot kan man väl säga att de tränare som kom efteråt inte haft samma framgång totalt sett, de kanske inte har lyckats skapa momentum i truppen som under guldåren.
Men att lyckas med spelarförvärv och utveckla de spelare man har gick lite i stå.

Vad är det som driver dig, och motiverar dig som styrelseledamot?
I grunden är det en stark kärlek till Djurgår'n kan man säga, det är ett hedersuppdrag och den enda tillfredställelsen är att Djurgår'n lyckas väl.

Vad ansvarar du för i styrelsearbetet och stämmer det överens med vad du vill göra?
Som jag sa så är jag mest involverad i det kommersiella och försäljningsbolaget speciellt, men även kopplad till derbybutiken.

Hur delaktig är du i styrelsen övriga arbete, förutom den kommersiella biten?
Jag är så som person att jag vill ha bra på fötterna och vara bra påläst i alla frågor som styrelsen behandlar, så på det sätter är jag delaktig över hela linjen.

Hur mycket kontakt bör man som styrelseledamot ha med kansliet?
Det beror på vilket deluppdrag man får och vilken roll man har, men sen DEFAB bildades finns det ju en operativ VD, det fanns ju inte tidigare och innan den eran började så hade man ju mera fingret i gröten sa att säga.

Hur tycker du att styrelsen ska vara sammansatt?
Ordföranden ska ha samma roll som i vilket aktiebolag som helst, ansvar för styrelsens arbete, vara talesman för styrelsen, men egentligen inget märkvärdigt.

Vad anser du kunna förbättras i styrelsearbetet idag, nu är vi mitt i en process, men är de förändringar som kommer att ske nödvändiga? Hur ser du på förändringen?
Jag står helt bakom det nya, styrelsen kan bli bättre på många saker, kommunikationen blir allt viktigare, att kommunicera med alla intressegrupper runt DIF, både intern och externt, och där har vi en hel del att förbättra.

Anser du att de olika ledamöterna ska ha olika ansvarsområden i styrelsen?
Man måste ha en mix av kompetenser i styrelsen. Jag skulle tro, och det är förmodligen bra, om man tittar på DEFAB styrelsen idag så, vi har ju tillfört lite kompetens med det förslag som nu ligger (förslaget var vid tidpunkten att Per Darnell och Johan Skarborg kommit in i styrelsen samt att utöka ytterliggare i vid årsmötet)

Vad tycker du om att ha utskott eller kommittéer, att man har en ledamot som ansvarar för en kommitté, eller räcker det att få in olika kompetenser i styrelsen?
Per se anser jag inte att alla i styrelsen ska vara arbetande styrelseledamöter. Jag tycker att den operativa delen ska göra det som är satta ska göra, och tillföra kompetens där. Det är viktigt.

Vad tycker du om arbetsgrupper som engagerade medlemmar kan vara en del av?
Det är bara positivt.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med en gemensam styrelse för föreningen och DEFAB?
Fördelarna i vår analys är att det blir effektivare och att det blir kommunikationsmässigt mycket lättare att hålla ihop familjen så att säga.

Finns det något ledningssystem för uppföljning, och vilka faktorer bör man mäta?
Det finns ett ledningssystem och det kan alltid förbättras när det gäller uppföljning. En sak som underlättar uppföljningen är att man organiserar sig på ett effektivt sätt.

Hur är din helhetssyn på ekonomin och den ekonomiska utvecklingen? Vilka är dom viktigaste intäkterna och utgifterna?
Publikintäkterna är en stor viktigt del, och som under 2008 var vårt största problem kan man säga. TV/media-avtal och de bitarna ligger som en plattform, men där har Djurgår'n som förening inte så stor påverkan. Sen har vi vår egen kommersiella verksamhet och den kan vi påverka multum. Och det handlar ju om hur duktiga vi är på att sälja, och hur bra vår produkt är.

Hur kan vi skapa ett bra och positivt kassaflöde, och hur är det med externt riskkapital?
Vi har ju tre ekonomier, föreningen, DEFAB och riskkapitalbolaget.
I riskkapitalbolaget, i den mån man gör bra affärer, behövs ju inget nytt kapital, men i den mån att det görs sämre affärer så krävs förmodligen nog nytt kapital där om bolaget ska kunna sköta sin uppgift.

När det gäller kassaflödet i DEFAB så handlar det ju om publikintäkter, kommersiella intäkter och mediepengar som vi bygger vår drift på.

Ska DF AB stå för all investering av alla spelare, eller ska DIF själva finansiera köp?
Det finns ett avtal mellan bolagen som gör att riskkapitalbolaget har möjlighet att vara med och investera men det är inget krav. Den flexibiliteten vill man nog behålla.

Hur mycket inflytande bör DF AB ha över DEFAB och DIF FF?
Egentligen ingenting mer än att de ska ha samma beslutsunderlag. Det är en hälsosam korsbefruktning mellan två intressen.

Kan man tänka sig att sälja ut DEFAB till externa aktieägare?
Vi har ju fattat ett beslut om att föreningen ska äga 100 procent av bolaget, och så är det nu. Regelverket med 51-procentsregeln, så länge den regeln finns, så är frågan att släppa ut lite grann bara för den sakens skull inte på bordet. Skulle den regeln försvinna så är det en så genomgripande förändring, så då är det tillbaka till ritbordet lite grann

Tycker du att 51-procentsregeln ska vara kvar?
Det är kopplat till vår ambition, svensk fotbolls ambition, att komma upp från plats 28 i Europa på rankingen. Då tror jag att det är nödvändigt att ta bort den.

När det gäller sponsring/samarbetspartners, hur står sig DIF i konkurrensen med andra svenska klubbbar och vad kan vi förbättra?
Vi säljer ju vårt varumärke kan man säga och det står sig väldigt starkt. Vi är rankade i toppskiktet i svensk fotboll av naturliga skäl och den positionen ska vi bibehålla och förbättra.
Sen ska ju fotbollsprodukten vara bra också, det är ju grunden.

Hur kan man förbättra markandsföringen? Då vi pratar om kommunikationen, inte säljbiten, att få DIF att synas på ett mer positivt sätt i media osv.
Det är en kommunikationsfråga, media har ju en förmåga att fokusera på det som inte är så bra och mindre på det som är bra. Sen krävs det ju en kreativitet att paketera produkten och göra den så attraktiv som möjligt.

Vad är en acceptabel lösning för DIF i arenafrågan? Att äga den, eller räcker det med att sköta driften?
Ägandet är inte det väsentliga, utan det är driften. Nu har vi till viss mån driften på stadion, med utskänkningstillståndet, och det är bra. Men ägandefrågan är sekundär, det är att kontrollera arena och det kassaflöde som driften ger som är det viktiga.

Har man använt rätt strategi i arenafrågan?
Det finns massa synpunkter på det, jag tycker att man ska döma av den frågan vid ett senare tillfälle.

Hur ska en ny arena finansieras?
Föreningen har inte möjlighet att finansiera en arena, och äger man den inte så behöver man ju inte finansiera den heller. Men det är helt klart att det krävs någon form av extern finansiering om man ska bygga en arena.

Kan DFAB vara intresserade av finansiering?
DF AB har intresse jobbar ju med finansieringsfrågor och det gäller både spelare och anläggningar.

Klarar DFAB själva en finansiering?
Det är skrivet i stjärnorna, men jag tror inte att DFAB själva klarar av att bygga en arena. Det har jag svårt att se.

Vad är viktigast när man bygger en ny arena? Vad ska man tänka på?
Det viktigaste är att det är fotbollsarena. Men fotbollen är 15, max 20 tillfällen per år, och jag vill se att man ska kunna utnyttja arenan till annat, annars så blir det nog en dålig affär, så det är viktigt. När det gäller fotbollen är det väldigt viktigt att de som går att tittat på fotboll, att deras behov tillfredställs.

Varför blev det en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet? Varför minskar publiken nu?
Det är en komplex fråga. I det stora perspektivet så tror jag att europafotbollen har en stor påverkan både positivt och negativt. Det andra är den svenska mediebevakningen som också har en positiv och negativ sida. Kopplat till det är att profiler i allsvenskan, det driver upp intresset, även i mediesynpunkt.
En komponent kan också vara stämningen på arenanorna. Jag kan inte se något annat än att oron, speciellt på oron på Stockholmsderbyna skrämmer folk.

Om vi endast fokuserar på DIF:s publiksiffror då, vad ser du där?
Vi kanske har tagit publiken lite for granted, man måste jobba aktivt med publikrekrytering. Vi måste förbättra produkten naturligtvis. Det finns en relation med sportsliga resultat och publik. Sen måste stämningen på arenan och icke-våld, trevligt, hela den biten fungera.

Vad är din bild positiv läktarkultur?
Fantastiskt positiv klackkultur är den man ser på hockeyn just nu, trots lite debacle rent sportslig. Det finns en stor och härlig grupp av människor som hyllar det ena laget, smädar inte det andra, men sjunger och kör ramsor hela tiden. Det är oerhört positivt. DIF ligger i topp i den grenen.

Vad är din inställning till pyroteknik?
Jag är i grunden negativ till pyroteknik. Jag kan inte se att det förhöjer stämningen utan tvärtom. Det skapar oro och sänker stämningen. Det finns egentligen inget positivt med den.

Din åsikt om ståplats och ståplatskulturen per se, och om ambitioner att ta bort ståplatsläktaren som delvis finns i svensk fotboll?
Jag har personligen inget mot ståplats. Den är inget problem i sig. Jag vet inte vilka drivkrafter som finns, det är kulturfråga kanske, men den är inte ett problem i sig. Men där får vi underordna oss det internationella regelverket.

Din åsikt om den så kallade ”huliganlagen”?
Jag är sådär halvinsatt, men min grunduppfattning är att man måste hantera huliganer. Om den huliganlag, eller det förslag som ligger snarare, är tillräcklig mycket eller för mycket för att få effekt, det kan inte jag riktigt bedöma. Men på något sätt måste ju huliganismen bekämpas, och det gör ju på många fronter. Djurgårdsandans arbete för att minska och försöka få bort rekryteringsbasen är ett exempel, men att bekämpa de avarter som finns polisiärt är också naturligt.

Hur ser du på avstängningarna som DIF utfärdar?
Jag har ingen koll på varje enskilt fall men vad har jag förstått så skulle det kunnas göra många fler avstängningar om man kopplar antalet avstängningar till antalet felaktiga uppträdanden, så jag bara förutsätter att de som presenterar caset har tillräckligt underlag för att göra avstängningar. Jag har fått intrycket av att olika klubbar ser olika mellan fingrarna på det här, och det är lite olyckligt
Det kanske beror på vem som kommer med materialet så att säga?
Det är väl möjligt att det är en komponent i den nya lagen, att det blir mer en polisär möjlighet att göra det, och att det då kanske blir mer neutralt och därmed bättre. Även om polisen inte har bästa ryktet har i vissa kretsar heller.

Relationen mellan DIF och supportrarna - är den bra idag, och kan den förbättras?
Från min horisont tycker jag att DIF bjuder in, både officiellt och inofficiellt, till dialog med supportrarna ganska regelbundet. Men vi bjuder in supportrar till medlemsmöten och vi träffar ju supportrar i mängder av olika sammanhang och från olika kategorier. Men jag är säker på att det går att förbättra.

Hur anser du på match att publiken bör bli bemött?
Vänligt, serviceinriktat och får jag lägga till bestämt.

Hur tycker du att det fungerar idag?
Dom gäster vi har på arenan måste ju också uppträda som en gäst också, de avarter som finns måste ju hanteras. Men generellt så ska det vara service, man bjuds in till en fest så att säga och man ska ju inte bli kriminaliserad bara för att man vill gå in på festen. Så i grunden måste det vara ett serviceinriktat bemötande.

Tycker du att det fungerar så idag?
Nja, Jag tror att det kan bli bättre.

Är vi trygga när vi går på matcher idag?
Jag är trygg men uppenbarligen är inte alla trygga, det gäller väl främst matcherna på Råsunda.

Hur tycker du att det sportsliga ansvaret ska vara organiserat, och hur fungerar det med den nya sportchefen?
Den nya organisationen är ju nyligen satt, det finns ju en ansvarig nu. Han har haft ett par veckor på jobbet, i alla fall i den rollen, vi pratar alltså om Göran Aral. Och han rapporterar till VD och den strukturen tycker jag är bra.

Vem ska bestämma hur bestämma hur DIF ska spela, och hur ska vi implementera det?
Styrelsen har godkänt en spelstrategi och en struktur, och sen är det VD och hans sportchef som ska implementera den.

Vilken roll ska sportchef respektive tränare ha när det gäller värningar, spelidé m.m.?
Tränarna har en ganska väldefinierad roll vilket fastslås i den spelstrategiska planen. Dom rapporterar till sportchefen. Det är alltså den plan som Aral tagit fram, som han jobbat med länge, han hade ju det uppdraget sen tidigare, även om det varit en liten debatt om det.

Talangutvecklingen, hur ska man arbeta med den?
Vi har ju sett den så kallade ungdomselitsatsningen som är satt i sjön, och finansierad dessutom, vilket är en grundbult för den spelfilosofi, spelstrategi och strukturen ska fungera. Den bygger ju på att utveckla egna talanger, det är hela fundamentet tycker jag.

Hur ska man värva, vad ska man värva, och hur ser värvningsstrategin ut?
Det ingår också i den här strategin, det handlar om att värva smart och det finns många komponenter, men inom ramen för ungdomselitsatsningen så finns det två samarbetsklubbar som är rekryteringsbas för DIF. Spelfilosofin och spelsystem är en annan grund för rekryteringsarbetet. Sen att bygga det pusslet är uppdraget som sportchefen har.

Samarbeten med andra klubbar utomlands har det funnits några genom 2000-talet, från olika länder. Hur fungerar det idag. Är det värt att ha?
Jag tror att det är värt att ha och det har också konstaterats, och arbete pågår för att göra det på ett bra sätt. Det handlar om att det ska vara en win-win situation mellan klubbarna. Sportsligt är en samarbetsform, men det finns även andra som DIF-andan, och kommersiellt är ett annat område.

Samarbete med andra Djurgårdsföreningar, hur ser du på det?
Jag ser spontant gärna samarbete med andra Djurgårdsföreningar. Sportsligt kanske det finns mindre, men kommersiellt finns det stora förutsättningar med varumärket och med det som Alliansföreningen äger, att man kan dra nytta av varandra. Kanske inte bara kommersiellt utan även organisatoriskt och administrativt, framför allt mellan fotbollen och hockeyn då.

Vad står Djurgårdens IF för, enligt dig?
DIF står för tradition, framåtsanda och numera även en socialt positiv position. Idrottsligt framgångsrika. Ambition. Och det är något vi ska jobba mer med, att vårda och utveckla varumärket.

Hur tycker du Djurgårdsandan fungerar?
Jag blir nästan gråtfärdig varje gång som jag får redovisat för mig vad de gör. Det är otroligt mycket som har gjorts och görs, det är fantastiskt att vi har fått förutsättningar att göra det. Det är triple A på den verksamheten.

Hur kan informationsflödet förbättras, både internt och externt, rent konkret?
Det finns som sagt utrymme för förbättringar och det arbetet pågår, kan man säga, för att skapa en lite mer omfattande och genomtänkt kommunikationsplan. En förutsättning är ju just att få ihop den nya strukturen och genom den sätta en kommunikationsplan som tillfredställer den interna och externa kommunikationen. Alfs månadsbrev är ett bra sätt, just internt för medlemmar. Men även media bevakar ju hemsidan.

Anser du att DIF Fotbolls medlemmar har fått sina intressen tillvaratagna i SEF?
Alla klubbar är medlemmar i SEF, även superettanlagen, och det är ingen homogen grupp. Som i alla sammanhang så får man ge och ta lite grann. Jag kan inte säja att DIF Fotbolls medlemmar blivit misskrediterade eller behandlats på något förmånligt sett. Jag har intrycket att SEF trots allt är en ganska neutral plattform som är till gagn för de som dom företräder.

Vad tycker vi om gnaget?
Jag har ju samarbetet med Aik kommersiellt och oavsett det så har jag ingen anledning att hata Aik. Jag är förmodligen så gammal och har varit med så länge att jag ser dem som värdiga motståndare, och vi delar samma spelfält så att säga.

En längre version av denna intervju kan du hitta här(PDF).

26 januari 2009

Intervju: Ronald "Rolle" Åman

Namn: Ronald "Rolle" Åman
Ålder: 51
Befattning: Styrelseledamot i DEFAB
Civilt yrke: Driver eget bolag inom verksamhetsutveckling
Sportslig bakgrund: Spelare i Djurgårdens IF
Relation till DIF: Spelat i DIF, har en son som spelar i DIF:s 00:or

Under 2000-talets första del upplevde DIF-Fotboll en framgångsvåg som många trodde aldrig skulle inträffa. Vad låg bakom framgångarna? Vad hände sen?
Det enklaste och mest onyanserade kan vi läsa i kvällstidningarna – det är Putte Carlsson som har gjort det, det är en manual som har gjort det, det är Bosse Andersson som har gjort det. Faktum är att det är en mängd delfaktorer i detta. Jag tror att det nytänkande sätt som vi hade för tio år sedan tog Fotbollssverige lite på sängen, vilket då kan vara ett uttryck för att Sverige var outvecklat som fotbollsnation, vilket det faktiskt var. Men allting kopieras. Då i början på 2000-talet, gjorde det synsättet, det spelsättet, det förhållningssättet som vi hade att vi skördade många framgångar. Sen ska man inte glömma bort att som en följd av det så fick vi jävligt duktiga fotbollsspelare. Det handlar inte om 4-3-3, 4-4-2 eller whatever, det handlar till syvende och sist om hur duktiga spelare vi har.

Efter 2003 har framgångarna sinat. De dubbla gulden 2005, Cupvinsten 2004 känns utåt som skörden av det som gjordes rätt under decenniets första 4 år. Varför?
Vi har på nåt sätt tappat lite av perspektiven och ödmjukheten, och det gäller nog på alla plan. Även dom som är runt laget, liksom dom som är på läktaren. Vi kräver mer och mer, vi tolererar inte att det finns svackor. Vi kan konstatera att vi inte alls har samma slagfärdiga trupp som tidigare, då ska man nog inte gå ut och deklarera att man ska vinna SM. Däremot ska man ha det som målsättning på lång sikt och bygga konsekvent efter det. Vi har kommit in i en negativ spiral. Om vi hade en positiv spiral fram till 2002-2003 så kommer vi alltid jämföra oss med de laguppställningarna. Tänk när vi hade Kim, tänk när vi hade Isak och Elmander. De var otroligt viktiga, men de fanns också spelare runtom som var duktiga komplement till de här, Mackan Karlsson, PEO – du måste tolerera att du är vattenbärare bland stjärnor. Den balansen tror jag var otroligt viktig, för du ställer ju inte bara upp med tre man. Det var inte bara Isak, Elmander och Kim. Ibland räckte det, men inte alltid. Det tycks som alla har drabbats av, om inte hybris, så något liknande.

Varför bestämde du dig för att ställa upp i styrelsen och vad är det som driver dig som styrelseledamot? Hur mycket kontakt med kansliet anser du att en styrelseledamot bör ha?
Tillfrågad blev jag runt millennieskiftet, hade suttit i styrelsen tidigare (87-89). Och var hjärtat sitter någonstans var det inget tvivel om. Det var ingen som visste 99-2000 hur det skulle bli. Det enda vi visste var att det inte kunde bli sämre, något skulle komma ut ur det här och man tog ett strukturellt grepp, och det är klart man var intresserad att vara med om den utmaningen. Och det var väl anledningen, plus att jag är intresserad av fotboll. Vi är mer generalister än vad vi var tidigare. För 20 år sen då jobbade man i kommittéer, då ansvarade jag för sportkommittén. Så har vi inte idag. Ta sporten t.ex., dels har du VD, du har klubbdirektör/sportchef, du har tre tränare.

Det vore nästan förmätet att lägga sig i den dagliga verksamheten. Jag tror det är helt galet att som styrelsemedlem lägga sig i det dagliga, även om jag tror att många har gjort det genom åren. Ibland kliar det i fingrarna men det är att missköta sitt ämbete tycker jag. Sen kan man ha åsikter om laguttagningar och coachning och sånt, det har vi alla, men jag tror det är vansinnigt att jag som styrelseledamot ska gå in och ställa krav hur lag ska spela. Det är mera som ett professionellt aktiebolag helt enkelt, vi lägger ut rälsen, men vi kör inte loket och klipper heller inte biljetterna. Det är väldigt mycket på makronivå. Men vi är väl insatta i besluten, och då bereds ju dom i vanlig ordning. I så motto har det blivit mycket mer professionellt, samtidigt kan man tycka att det är väldigt många lager ner till gräset.

Styrelsearbetet i allmänhet? Hur tycker du att Djurgårdens styrelse bör vara sammansatt?
Om du tittar på den styrelse som är idag, är det en sammansättning av olika kompetenser. Om man bortser från ordförande - ordförande är ordförande - så går det i varandra, jag är ingen jurist men jag är heller inte helt ovetande om vad juridik innebär. Jag är ekonom men jag vill inte lägga mig i ekonomichefens arbete. På samma sätt, Henrik Berggren är en lysande ekonom men också fotbollskunnig - det finns en allmänkunskap inom olika ämnen. Det har varit för många olika styrelser de senaste åren helt enkelt: föreningens styrelse, investeringsbolagets styrelse, elitfotbollens styrelse. Det är jävligt mycket beredande, en slags suboptimering som inte är bra för verksamheten. Vi måste tillbaka till enkelheten och tydligheten och då ska man nog ha en större numerär än vad vi har idag. Vi har snurrat på fem stycken ordinarie. Hellre större numerär och med representanter från de olika delarna.
Är du för en sammanslagen styrelse (DEFAB och DIF FF)?
Det tror jag är en bra idé, absolut. Jag har en del insikt i föreningsverksamheten beroende på att jag tränar lillgrabbens lag och att jag har kompisar i föreningsstyrelsen. Hade jag inte det skulle jag ha ringa uppfattning om vad föreningsstyrelsen gjorde, och de har heller inte direkt insikt. Är det så att vi ska bygga en från-ax-till-limpa-lösning från elitungdomssatsningen till a-laget då måste det vara så att det blir transparens rakt igenom.

Bör man jobba i kommittéer?
Det som talar för kommittéer är att ju större numerär du har desto svårare är det att få ihop det. Har du en styrelse på tio personer och alla kan fyra dagar i veckan, då är de nog inte lämpliga.

Behövs det mer personal än idag? Hur rekryteras anställda på kansliet och vilka kvalitéer letar ni efter?
Vi måste lita på VD:n, det är en VD-fråga. Är det en VD för marknadsbolaget är det en fråga för marknadsbolagets styrelse.
Har styrelsen varit inblandad ändå?
Det presenteras aktuella personer och bakgrund. Men om marknadssidan bedömer att en bra säljare är på väg in så kan vi ju inte lägga vårt veto mot det. Det är bara att lita på vederbörande.

Vad är Din helhetssyn på DIF:s nuvarande ekonomi och ekonomiska utveckling?
Det här året (2008) är inte ett bra år, nästa år (2009) finns det all anledning att se mörkt på. De största posterna på intäktssidan är publik, årskort och biljetter, i huvudsak derbyn. Det blir svårt att nå upp till det resultat vi har i år. Årskorten kan man ju hoppas på, men det är inget som säger att derbyna ska öka. Det ser ganska tufft ut, men det är ingen katastrof. Det finns pengar i kassan men på lång sikt måste vi göra något. Sen ser jag hur förbund och Svenska spel vill jobba med "publikfrämjande åtgärder", men jag är tveksam. Marginellt kan man lyckas med det, men till syvende och sist tror jag att det är sportslig framgång som styr det hela.

Vilka är de stora utgifterna?
Det är alltid lönerna och spelarna är en viktig del i det hela. Det blir en moment 22-situation, idag måste du betala riktigt bra för att få spelare. Den parameter du kan jobba med är rörliga kostnader. Framåt, 2010, 2011, bör man rent sportsligt ömsa skinn, ta in yngre spelare, försök hitta spelare som Martin Andersson och Rajalakso som kostar en spottstyver jämfört med andra, inga nämnda. Sen bör man ofta ha en äldre, rutinerad, kanske rentav en fixstjärna. Det är bättre att använda eventuella riskkapitalpengar på den stjärnan än att smeta ut dem på spelare som inte tar oss framåt.

Anser Du att DIF ska generera tillräckligt eget kapital för investeringsbehoven, eller ska kompletterande riskkapital till, och i sådana fall: på vilka villkor?
Kreativiteten vad gäller ekonomiska lösningar den är obegränsad. Men det måste också finnas incitament för riskkapital att komma in. Det räcker inte bara att säga att man är Djurgårdare, man måste kunna ge någonting tillbaka. Det är det som ligger mig så nära Djurgårdens identitet, att vara sympatiskt provocerande, men att göra det med en klackspark. För kapital finns, men du måste motivera varför, där har vi ett bra jobb att göra.

Hur ser du på att sälja ut delar av Djurgårdens Elitfotboll AB till externa aktieägare?
Ska vi tävla på samma villkor måste man ha rätt till kapitalet. Det har varit ett jävla liv i England, med amerikanska kapitalister som köpt in sig. Det är klart att det sårar den engelska klubbsjälen. Det som är viktigt i detta är balansen, den breda föreningsförankringen – vi är en förening med bred förankring. Det gäller för övrigt nästan alla svenska föreningar. Det är därför vi får fram talanger, för att vi har ideellt arbetande människor i föreningar, oavsett om det är skidor, hockey eller tennis.

Bör 51 %-regeln finnas kvar?
51%-regeln kommer försvinna. Går man över till Danmark så har man det helt annorlunda. Vi lever kvar i någon slags mellanmjölkstillvaro. Du kan inte bedriva elitidrott utan att ha fullt kapitalistiska brillor på dig, sen kan du balansera det genom en stark föreningsstruktur och det finns här. Men jag tror att det är en fråga om när det kommer att ske, annars kommer svensk fotboll gräva sin egen grav.

Vad det gäller sponsring och samarbete med företag, hur tycker du att DIF står sig i en marknadsjämförelse med andra svenska storklubbar och hur kan arbetet förbättras?
Jag tror att vi är i mittenskiktet. Marknadsbolaget gör ett väldigt bra jobb, men många idéer som de genomför har ju ingen omedelbar payoff, som Youtubeprojektet. Vi måste försöka hitta tydligheten och vara tillräckligt annorlunda för att dra till oss intresse. Vi har få intäkter som ligger över miljonen, kanske måste vi hitta andra kombinationer och tänka på ett nytt sätt. En otroligt viktig fråga där är den här good citizen-delen. Där har vi många mervärden inte minst i Djurgårdsandan, det tittar folk mer och mer på.

Hur ser det ut i arenafrågan och hur har arbetet skötts?
Jag har lidit mycket varje gång vi har flyttat till Råsunda. Jag förstår de ekonomiska argumenten. Men för varje meter norrut så minskar intresset. Det finns ett symbolvärde i Stadion, vi är en innerstadsklubb. Att ha den här arenan med sina fel och förtjänster är ett unikt mervärde. Får vi göra om den skulle det vara fantastisk. Man ska inte bygga för stor arena idag, jag tror på en arena runt 20 000-22 000 platser.Vi har haft väldigt många olika konstellationer som jobbat med frågan, ytterst kompetenta människor. Det man möjligtvis kan säga är att man har gått fel på politiker. Politiker ger aldrig tydligt svar och ibland har vi tolkat in ett svar från politiker som ett ja. När de sätter spaden i löparbanorna här då tror jag på det.

Varför upplevde Allsvenskan en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet? Vad tror du driver så många att faktiskt gå på fotboll i Sverige och varför har publiksiffrorna minskat? Vad kan vi göra för att få större publik på matcherna, både på kort och lång sikt?
Det går i cykler, det är en del av sanningen. Nu har det varit fotbollshegemoni i tio år. Plötsligt pendlar det över till hockeyn. Tittar man på landet i övrigt och medias intresse, så har hockey blivit the good guy i och med att det varit så mycket skriverier om bråk och grejer kring fotbollen. Jag tror det har varit en internationalisering av supporterkulturen som har gjort det ballare att gå på fotboll. Du hade ju några år där, Gnaget vann 1998, Bajen vann 2001, vi vann 2002 2003, klart det blir ett intresse. Men idag tror jag marginalåskådaren drar sig för att gå.

Vad är din bild av positiv läktarkultur?
Om vi vaskar bort de mest extrema tendenserna, du måste ha en speciell läggning för att gilla dem - då är det en magisk krydda i det hela. Det vet jag själv när jag spelade, att ha supportrar som hörs, oavsett om det är motståndarsupportrar, det är en kick. Hur mycket folk det än var när jag spelade, om någon skrek "Rolle din jävla sopa", så gick det igenom allting. Det jag hör idag är inte kul att höra, Markus Johannesson t.ex. Markus har rimligtvis sett sina bästa dagar, det vet han själv om. Men han har ett bra hjärta, han är välsorterad i pallet, en bra kämpe och ledare, han ska inte behöva höra såna saker. Det är inte vi. Det är gnaget. Säger man "lite finare, lite bättre", måste man också göra en distinktion vad det innebär. Varför ska vi bete oss som Bajenslödder eller som packet där ute? Det har jag önskat att vi kunde mejsla ut nu, gärna tillsammans med alla verksamma i styrelsen och allting, kunna hitta en form där vi tackar nej till de värsta elementen. Annars är vi jävligt illa ute.

Vad är din inställning till:
- Pyroteknik?
Det känns idag som att pyrotekniken idag används för att reta etablissemanget, alltså de som har ställt kraven på hur det ska se ut. Jag tycker det har varit roligt att se på vid tillfällen, men jag kan inte se varför man ska hålla på, varken de som ställer kraven eller de som är på läktaren, det är ingen stor grej. Det har blivit en grej man har hängt upp sig på.

- Ståplats?
Jag har inget emot ståplats, bara jag får sitta själv.

- Huliganlagen?
Den tidigare lagen har varit tämligen tandlös. Det har inte blivit bättre så något måste göras. Det stora problemet är inte på arenan, utan det som sker runtom. Ni ska veta hur mycket skit vi tar från folk i allmänhet; polis, politiker, media, för att vi inte förhindrar slagsmål i Bergshamra när vi möter Bajen. Hur långt kan vårt ansvar sträcka sig, ska vi åka runt med egna polispiketer med Djurgårdsflagga?

- Avstängningar?
Avstängningar är en ganska naturlig del. Om man har stipulerade krav hur det ska fungera kring säkerhet, rätt eller fel, så måste man kunna vidta åtgärder. Jag kan konstatera att vi har väldigt många fler avstängda än de andra klubbarna i Stockholm. Antingen har vi mycket elakare supportrar eller så är Bajen och Gnaget mycket mer flata än vad vi är, jag kan bara tolka det på det sättet.

Hur anser du att relationen mellan DIF och supportrarna är idag? Finns det saker som kan förbättras?
Vi har ju en organisation i form av Järnkaminerna. Den andra delen, mannen-på-gatan-kategorin, den är ju inte organiserad på samma sätt. De tycker det här är olustigt, de förstår inte riktigt. Annars har vi en bra dialog. Sen bland 4000 järnkaminer är det klart det finns en procentsats som hellre vill vara med i DFG. Det var olyckligt det som hände på Råsunda, extremt olyckligt. Jag har fått det där beskrivet för mig och lyssnat på utredningar, det är bara att konstatera att det är ett extremt svårt och komplicerat case. Det har skurit sig i klubben där på ett jävla olyckligt sätt. Djupare än vad jag trodde från början.

Hur bör publiken bli bemött av personalen på en fotbollsmatch? Tycker du att det fungerar så idag?
Det bör vara betydligt angenämare, betydligt trevligare, betydligt tryggare, ur alla aspekter. Inget gränssnitt mellan vanliga supportrar och säkerheten. Det har funnits en tid när vi har förstått, nu förstår vi inte. Det kan delvis förklaras med det som hände mot Aik, men det är inte hela förklaringen. Det har blivit mer militant, mer aggressivt, och det tror jag är från båda parter. Det blir ett krig inom Djurgår'n som är extremt olyckligt och som få känner till bland marginalåskådare.
Vad är skälet till upptrappningen?
Vårt säkerhetsbolag har jag inte alltför mycket insyn i. Men de har nog varit ganska tydliga med var skåpet ska stå. Och det har fungerat i medgång men det fungerar inte nu uppenbarligen. Sen finns det nog personliga motsättningar mellan några av de värsta kombattanterna. Det måste helt enkelt lösas. Ska vi hålla på med den här typen av interna krig då kommer inte föreningen att överleva på elitnivå, då är vi nere på 90-talsnivå igen.

Hur tycker du att det sportsliga arbetet ska vara organiserat? Hur vill du beskriva den nya organisationen med Aral som "manager", och vad tycker du om den?
Jag tror man ska ta ett riktigt generalgrepp på hela verksamheten. Ett skäl är att vi måste bli mer effektiva, ett annat är ekonomin. Vi kommer ha en ökenvandring de närmaste åren. Inte bara vi, svensk fotboll i största allmänhet.Jag vill hoppas att vi är på väg mot rätt håll. Det har varit ömsom vin ömsom vatten, mer vatten de senaste åren. Jag personligen vill ha en tydlig struktur på saker och ting, framför allt på sporten. I alla sammanhang så handlar det om att bli bäst i klassen. Oavsett om det är 4-4-2 eller 4-3-3, eller om det är musik eller konst, du måste vara extremt duktig på det du håller på med innan du kan börja improvisera. Det viktigaste är inte sifferkombinationen utan att vi bestämmer oss vad huvudfåran är och sen blir bäst i klassen på det. Och där tror jag att Göran är duktig, sen får vi se till att det kommer in rätt människor som jobbar med det rent operativt, för Göran är inte speciellt operativ i det avseendet.Spelfilosofin ska bestämmas av Göran, sen är det ett antal människor runtomkring. Du bör ha en sportsligt ansvarig som är långsiktigt anställd och ansvarig i föreningen, som inte är ansvarig för matchningen av laget. Som då har koll på att tränarna, som egentligen är samma – ursäkta utrycket - ”legosoldater” som spelarna nu för tiden, följer detta.

Hur ska vi arbeta med talangutveckling?
Det är en vid fråga. För det första får du nog se till att du har rätt träningsförutsättningar. Sen ska du vara extremt noga med breddrekrytering på ungdomssidan. Det tror jag t.ex. att Tommy Davidsson är väldigt bra på. Han har också ett genuint intresse av att jobba med ungdomar. Det är en svår fråga, du måste ha rätt förutsättningar för att bedriva verksamhet. Flera konstgräsplaner och rätt människor som jobbar med det, dvs. ungdomtränare. Pengar har vi uppenbarligen.Hur ska man värva? Vi ska utveckla ett samarbete med någon eller några av de utländska klubbarna som vi har kontakt med idag och se till att förädla deras talanger som inte tar sig in i a-laget, Sporting Lissabon till exempel. Sen utvecklar man den svenska sidan, och så är det möjligt att man kan krydda med utländska spelare. Men då ska man se att det blir en rejäl stjärna, någon som verkligen bidrar med att höja nivån, och inte bygga kring alltför många halvbra spelare.

Hur ser du på Djurgårdens samarbeten med andra klubbar i Sverige?
Vi har ju ett samarbete med Vasalund som är intressant som dessutom går upp i Superettan. De har väldigt duktiga talangutvecklare. Vi har ju fram till nu inte varit bättre än fyra-femma i Stockholm på ungdomssidan. Vasalund är före. Det tror jag kan vara ett riktigt bra samarbete. Sen har vi etablerat ett samarbete med Skellefteå som en slags Norrlandsbas där uppe.

Vilka andra DIF-sektioner bör Djurgården fotboll samarbeta med och inom vilka områden?
Vi tittar på en lösning med hockeyn på fyssidan. Möjligt att man kan samarbeta med andra också.
På marknadssidan?
Man bör ju kunna visa upp en året runt-verksamhet, att varumärket blir synligt i olika sammanhang. Jag tror chanserna ökar om vi samarbetar.

Ser du möjligheter för ytterligare samarbeten, med näringsliv, föreningar och samhällsorgan?
Det tycker jag vi gjort ganska bra so far. Childhood, Fryshuset, utbildningsbolaget etc etc. Jag tror man ska fortsätta den utvecklingen så faller bitarna på plats. Ju bättre vi blir desto lättare blir det att attrahera nästa led.

Marknadsföringen i media?
Vi syns mycket i media i år (2008). Tittar man på exponeringen så var vi med väldigt mycket. Den exponering som varit i övrigt är inte så jävla positiv, men det får man räkna med. Det är mer intressant att bevaka DIF än Trelleborg.
Har vi kontroll över mediasituationen?
Väldigt mycket är svårt att värja sig mot. Ta nu när Bosse hoppade av, då väljer Expressen att göra en grej på det, det spelar ingen roll vad vi säger. Jag pratade med Bosse tre gånger samma dag, två gånger kvällen efter. Jag hade bara sett det på tv, proffsigt. Sen kollar jag på Fan-tv, nästan gripande. Men de är där ändå, de nöter och nöter, spelar ingen roll vad vi säger, vi kan dementera hur mycket som helst. Där kan jag tycka synd om Riedel. Han blir rundningsmärke många gånger, säger han "inga kommentarer" går de på någon annan.

Vad står DIF för enligt dig?
En förening från 1891 som grundades ute på Djurgår'n som haft all sin väsentliga verksamhet här där vi sitter nu (Stadion). Det är någonting annat än vad Aik och Hammarby är, vi är mindre pretentiösa, vi är inte storvulna, vi är jordnära på ett elegant sätt Vi är mer strukturerade än Bajen. Vi har ju haft en payoff sen 1986 som är lite bortslarvad tycker jag; "Stockholms stolthet". Om vi verkligen skulle marknadsföra vad vi gör med Djurgårdsandan med mera, så är vi Stockholms Stolthet. Men vi har inte gjort det. Stockholms Stolthet har inget att göra med om vi får stryk med 2-0 mot Ljungskile på Stadion, utan det är vad vi uträttar i samhället. Den tycker jag man skulle återerövra, fylla den, relansera den.

Hur anser du att Djurgårdens medlemmar fått sina intressen tillgodosedda i SEF och SvFF? Har DIF den röststyrka inom svensk fotboll, både bildligt och bokstavligt, som vi bör ha?
Absolut. De som har representerat Djurgår'n i de här sammanhangen tidigare har varit Pelle Kotschack och Super-Bosse, som var med och lanserade Bosse Lunkan i det sammanhanget, de tre har ju sopat mattan med allting. Fotbollsförbundets roll kommer minska i takt med att Elitfotbollen kommer fram. SvFF blir mer en passiv part, de stora sportsliga och kommersiella frågorna kommer i högre grad att styras av SEF.

Vad kan vi förbättra och vad är vi bra på?
Just nu är vi knappt på pallen i något avseende för att det är så turbulent. Tar vi oss ur det så är vi på pallen i alla avseenden. Man måste vara ärlig också, det går inte att fuska bort en tabell. Men krismedvetenheten är den viktigaste egenskapen för att kunna förändra. Allting som har hänt här kommer att bidra till att det blir bättre.

Vad tycker vi om Gnaget?
Jag skiter i Gnaget. Jag kan möjligtvis bli skadeglad, men egentligen har jag nästan svårare för Bajen, för att det finns en myt om Bajen. Den här myten, så fort någon flyttar till Stockholm så ska det vara Bajen, "jag har hållit på Bajen i alla år".

"Råmaterialet" till denna intervju hittar du här (PDF).

Dags för publicering

Vi i DIF-initiativet har nu genomfört och börjat renskriva intervjuerna med ledamöterna i Djurgårdens IF FF:s föreningsstyrelse samt i Djurgården Elitfotboll AB:s styrelse.

Idag publicerar vi den första intervjun, och inom ett par veckor hoppas vi kunna presentera samtliga intervjuer här på bloggen. Intervjuerna föregicks av ett omfattande arbete där vi sammanställde en enkät med alla de frågor som rör DIF:s fotbollsverksamhet - det sportsliga, ekonomin, marknadsföring, supporterfrågor, styrelsearbete, med mera. Alla personer har fått samma frågor och svarat på dessa i den mån och utsträckning de kunnat och velat.

Vi publicerar nu intervjuerna i form av en sammanfattning där vi försökt få med de viktigaste bitarna. I anslutning till sammanfattningen hittar du också "råmaterialet" där i princip hela intervjun är utskriven. DIF-initiativet vill tacka alla ledamöter för att de tagit sig tid och svarat på våra frågor. Vi hoppas att redovisningen av dessa intervjuer kan vara en del i att skapa en starkare och mer fruktbar relation mellan Djurgårdens medlemmar och styrelse(r).